Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nils Rodén, Herrnhutismen i Norrland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERRNHUTISMEN I NORRLAND
1 7 5
denserna ha från början varit nära förknippade med
radikal-pietismen. Med undantag av vissa företeelser under den s. k.
sållningstiden var det däremot utmärkande för de herrnhutiska
emissarierna, att de under sina resor målmedvetet bekämpade
de extatiska och separatistiska tendenser, som de funno hos
de väckta.1 Det är emellertid ej här möjligt att närmare gå
in på förhållandet mellan de extatiska väckelserörelser av det
slag, som exempelvis förekom i Lillhärdal, och herrnhutismen.
I varje fall vann herrnhutismen mycket tidigt insteg i
Norrland. Redan i febr. 1735 hade den herrnhutiske »brodern»
Andreas Grassman företagit en rekognosceringsfärd genom Torne
och Kemi lappmarker samt på återvägen besökt Torneå och
därvid lärt sig känna »några oskrymtade siälar», däribland
borgmästarinnan Pipping och skomakaren Ekhammer. I maj 1735
lämnade Grassman jämte sina båda kamrater studenten Johan
Nitschmann och skomakaren Daniel Schneider Uleåborg, som
någon tid varit deras verksamhetsfält och där de vunnit ingång
bland de väckta, och anlände den 3 juni till Torneå. Genom
borgmästarinnan Pipping introducerades de hos hennes man,
som tog sig an dem. Bland deras anhängare nämnas förutom
fru Pipping rådmanskan Anna Bäck och Ekhammer.2
Två andra diasporaarbetare Elias Östergren och Olof Björn
begåvo sig år 1740 till Torneå, dit de kommo den 11 april
följande år. De höllo där konventiklar och umgingos »med
några få själar, som hafva mottagit vårt ord och trott vårt
vittnesbörd om Lammet». Av kyrkoherden, Abraham Fougt,
blevo de instämda inför magistraten, men borgmästare Pipping
tog dem i försvar. I slutet av december reste de efter ren 37
mil norrut till en lappmarknad och följde därifrån med en lapp
genom Finnmarken till Porsangerfjord vid Norra Ishavet. Olof
Björn återvände efter två år till Torneå och därifrån till Väs-
junkten Jonas Hörling, som före de extatiska fenomenens framträdande
stått som ledare av väckelsen fann också, att den nya utvecklingen var
något för herrnhutismen främmande. H. Pleijel, Herrnhutisjnen i
Sydsverige, s. 196 ff.
’ Jfr Adolf Stens försök att bekämpa de extatiska företeelserna i Torneå,
Kalix och Enånger, s. 192 och 196 ff. i denna uppsats.
a Nils Jacobsson, Den sve?iska herrnhutismens uppkomst, ss. 81, 88,
89; A. Sammuli, a. uppsats, s. 71 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
