Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Bj. Beckman, Dödsdag och anniversariedag i Norden med särskild hänsyn till Uppsalakalendariet 1344
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DÖDSDAG OCH AN NI VERS ARIED AG I NORDEN
125
det donerade kapitalets storlek och beskaffenhet samt de av testator
begärda särskilda ceremonierna.1
Olika slags nekrologier (»obituaires») finns i Frankrike till ett
överväldigande antal. Moliniers bibliografi upptar omkring 700,
och av dessa har anniversarieboken från Prémontré ensam omkring
1,500 namn, införda under tiden från 1186 och till fram på 1600-talet
av mer än 30 olika skrivare. Ur ett så väldigt material bör det vara
möjligt att få fram tämligen klara resultat rörande förhållandet
mellan anniversariedag och dödsdag.2
Det må då därvid först framhållas, att de nekrologiska
anteckningarna otvivelaktigt avsåg att gälla dagen för vederbörandes
frånfälle. Olika kloster av samma orden sände nämligen till varandra
»brevia» om inträffade dödsfall och kringsände även särskilda
dödslistor, varjämte en »rotuliger» for omkring och kontrollerade viktigare
dödsdagar. leke desto mindre kunde man ibland sväva i okunnighet
om den rätta dödsdagen, såsom framgår av den stundom
förekommande anteckningen »anniversarium pro fratribus, de quibus
brevem non habemus».3
Det är emellertid också att märka, att medlemmarna av den
institution, som firade ett anniversarium, kunde ha personligt
intresse av att det ägde rum på den rätta dagen. Inte så sällan förekom
det nämligen, att det testamente, varpå årsmässan grundade sig,
upptog en bestämmelse om att anniversariet med därtill hörande
pekuniära eller kulinariska förmåner skulle flyttas till något annat
kloster eller någon annan kyrka, om ej den avlidnes yttersta vilja
till punkt och pricka följdes. Och härvid kunde ju också de fattiga
i trakten ha rättigheter att bevaka, ty även de erhöll ofta utdelning
av mat eller allmosor i samband med viktigare årsbegängelser.4
Genomgår man emellertid ett stort antal anniversarieböcker,
skall man icke desto mindre finna, att anniversariedagen ej så
sällan skiljer sig från dödsdagen. I vissa fall beror detta naturligtvis
på något under den föga formalistiska medeltiden så vanligt som
slarv, särskilt slarv vid överföringar och avskrifter, speciellt av
notiser, som införts i margen.
1 Otto, a. a., s. 13 ff., Baumann, a. a., s. 414 f.
2 Molinier, a. a., s. IV, 65, 100.
3 Molinier, a. a., s. 25, 42 ff., 65 n.l.
4 Baumann, a. a., s. 414 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
