Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gösta Kellerman, Jakob Ulvsson och den svenska kyrkan - 4. Kyrka och stat åren 1512—1515 - 2. De politiska förhållandena intill kung Hans’ död - 3. Hans Brask biskop i Linköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAKOB ULVSSON OCH DEN SVENSKA KYRKAN
II
sedermera till Vadstena. För övrigt ha biskop Otte och domprosten
Libbert fått i uppdrag att meddela riksföreståndaren
Enköpingsmötets synpunkter.
Herredagen i Vadstena i februari 1513 är föga känd. Dess
huvudsyfte var att dryfta deltagandet i Köpenhamnsmötet. Herr Stens
öppna brev den 7 januari till marknadsmenigheten i Skara1 synes ge
vid handen, att han betraktade det som en given sak, att mötet skulle
besökas. Dock kom det att dröja till i maj, innan de svenska
representanterna förordnades. Sin största historiska betydelse torde
Vadstenamötet ha haft genom att sannolikt i samband därmed den
gamla tvistefrågan om Linköpings biskopsstol äntligen fick sin lösning.
3. Hans Brask biskop i Linköping.
Ännu den 11 februari nämnes Gadh i ett från Vadstena utfärdat
domsbrev som electus.2 Den 20 februari har Brask av Sten Sture
lyckats utverka bekräftelse på det frälsebrev, som Svante Nilsson
och rådet tidigare beviljat honom.3 Det kan anses tyda på att Brask
nu inlett underhandlingar med riksföreståndaren och sökt vinna
dennes stöd.
Förutsättningen härför var, att Sten Sture funnit för gott att
uppgiva Gadhs sak i detta avseende. Redan på senhösten 1512 har
domkapitlet igångsatt en aktion i Rom för att få biskopsstolen
tillsatt. Då har även Gustaf Trolle varit påtänkt som
biskopskandidat. Episkopatet ansågs tydligen efter Svante Nilssons död (eller
efter riksföreståndarevalet) så gott som ledigt.
En viktig orsak till denna eftergift torde ha varit hänsynen
till den internationella situationen samt Gadhs försämrade position
vid kurian. Kung Hans har vid denna tid haft synnerligen goda
relationer till påvestolen. Som belysande exempel må nämnas, att
han den 18 januari 1513 erhöll ett påvligt förordnande för biskop
Lage Urne i Roskilde att såsom påvlig nuntie och kommisarie
presidera vid det överenskomna fredsmötet i Köpenhamn, »ad res
Sve-corum componendas»4 och att till det förbund, som under Leo X:s
1 BSH V, s. 522 ff.
2 Pg. brev i RA.
3 Cod. Kh 53 i LSB, s. 125.
4 Christensen, Missiver II, s. 374.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
