Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Hahr och N. J. Söderberg (†), Uppsala domkyrka under 1700-talets första hälft - III. Åren 1737—1750 - 9. Hårlemans tornhuvar på Uppsala domkyrka. Deras tillkomst, stilursprung och betydelse som förebilder. Av August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I IO
AUGUST HAHR OCH N. J. SÖDERBERG
från början 7,273 d. 3 öre km, en summa, som dock i den slutliga
domen blev betydligt nedsatt.
Skadorna på taket, kyrkvalvet, orgelläktare och bänkar botades
så småningom, men behovet av en ny tornhuv kvarstod alltjämt.
Under förfarandet mot rusthållaren hade, som vi hört,
slottsbyggmästaren Gerdes tillkallats. Därmed uppträder på scenen en person,
som i tornhuvshistorien skulle komma att spela en viktig, om ej för
honom själv så smickrande roll. Tack vare honom kom dock
tornfrågan att utvecklas vidare. Det är möjligt, att han av konsistoriet
fått ett uppdrag, ehuru jag ej sett någon uppgift därom. Faktiskt
uppvisar han den 3 juni 1741 i domkapitlet »projekt till ett anständigt
och vackert torn på domkyrkan, vilket med kopparbetäckning skulle
kosta 10 à 12,000 daler sm». Domprosten Olof Celsius meddelade
därvid, att professor Anders Celsius — det var hans brorson, den
frejdade astronomen — omnämnt ett förslag, som skulle komma på
en långt mindre kostnad. Den 27 juli överlägger man ånyo om
»Gerdes’ projekt till tornbyggnad och om det som professor Celsius
lovat meddela». Sysslomannen anmodades konferera härom med
professorn och den 12 augusti inlämnades dennes »förslag på en s. k.
kuppel, som kunde vara anständig för domkyrkan». Det ställde sig
även billigare än det Gerdeska förslaget, »vilket eljes väl skulle
appro-beras, om kyrkan hade tillräckliga medel». Konsistoriet bestämde sig
emellertid varken för det ena eller det andra, utan beslöt att vända
sig till överintendenten Hårleman och be honom ge »närmare förslag
på en sådan kuppel och vad den kunde komma att kosta». Ändock
ville man gärna, heter det »betjäna sig av herr Gerdes som någon
annan vid denna byggnad, i fall han vid ackordet befinnes billig».
Även om hans ritning ej bleve antagen, ville man alltså använda sig
av hans skicklighet. I början var det blott frågan om ett torn,
men nu gick man längre.8
Att en vid slottsbyggnadsarbete i Stockholm anställd mästare vill
visa sin färdighet i förslagsritningar, förvånar på intet sätt med
kännedom om vad tidens bygg- och även murmästare i den vägen
förmådde prestera. Märkligare är det att Celsius blandar sig i spelet.
Denne hade vid samma tidpunkt fått sitt observatorium färdigt,
det snett emot Svartbäcksgatan ännu kvarstående, fordom s. k.
Bilbergska huset, som efter Hårlemans ritningar hade omdanats för
sitt nya ändamål. Med sina hörnkedjor och sitt galleromgivna terrass-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
