Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hugo Norman, Rimkrönikan om Linköpings biskopar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13°
hugo norman
som sänts hit upp efter underhandlingar mellan konung Björn
och kejsar Karl den store.1
E. Benzelius angriper krönikan på det häftigaste och visar på
hur dess tidigare parti har en fullkomligt förvirrad kronologi. Inte
nog med att Herbert placerats före Ansgar, dateringarna för de
båda första biskoparna äro också alldeles huvudlösa. Sålunda lever
den andre, Rikard, omkring 850 och den förste, Herbert, vid början
av 900-talet. Dessutom talas under Rikard om ett par fullkomligt
ovidkommande danska konungar. Det hela är fullkomligt planlöst.2
Reuterdahl har samma uppfattning och säger vidare ■—■ nog så
inkonsekvent — att »uppgiften om en gammal biskop Herbert i
Linköping är fabel, uppfunnen av Johannes Magnus, bibehållen av
Vastovius och Messenius och icke förkastad av Örnhielm. Dess
vederläggande är överflödigt(!).»3
Beträffande den förvirrade kronologien synes samma
uppfattning ännu vara rådande. Den återgår—via Annerstedt — i B.
Swart-lings uppsats om Johannes Magnus’ källor till ärkestiftets historia:
»Till de otillförlitligaste källorna för Sveriges medeltida
kyrkohistoria hör Linköpings biskopskrönika . . .» Swartling påpekar
vidare, att Johannes Magnus uppenbarligen ur denna hämtat sin
uppgift om Herbert. »Krönikan förlägger visserligen dennes verksamhet
till år 900 men säger samtidigt, att den inträffade under Leo III:s
pontifikat och Karl den stores regering, ett misstag, som Joh. Magnus
med sina större kronologiska insikter lätt kunde rätta.»4
Misstaget ligger nog inte hos krönikeförfattaren. Denne har
visserligen inte haft alltför vida vyer, men så undermålig har han
inte varit, att han trott, att 900-talet gått före 800-talet. Det heter
om Rikard, att han levde
Wid halfnionde hundrade aar
Sidhan Ihesus Gütz Son föd war (vv. 71—72).
Att med detta uttryck menas år 850, är utan vidare klart. Det
säges nämligen längre fram (v. 479) om den tjugonde biskopen, Ni-
1 Johannes Magnus, Historia Metropolitanae Ecclesiae Upsalensis, SRS
III: 2, sid. 9; Vastovius, a. a., sid. 1 f.; Claudii Örnhjälms Historia Ecclesiastica,
sid. 9; H. Spegel, Then Swenska Kyrkio Historian II, sid. 186.
2 E. Benzelius, a. a., Prolegomena, sid. xxxiv ff.
3 H. Reuterdahl, a. a.. I, sid. 398 f., 482 f.
4 B. Swartling, a. a., sid. 114.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
