- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtioandra årgången, 1942 /
74

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Olle Hellström, Elevationsstriden och enighetsförbundet efter Uppsala möte 1593

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IIO

OLLF. HELLSTRÖM

het. I Stockholm mötte han det uppsvenska prästerskapet, som också
dominerat Uppsala möte. I Abraham Angermannus såg han sin
faders och sin tros värsta fiende och vägrade i det längsta att bekräfta
hans val. Redan i början av år 1593 hade emellertid Ericus Erici
i Åbo med eftertryck manat till trohet emot konungen1 och den 29
maj s. å. hade Skara stift ödmjukt tackat Sigismund för hans löfte
om religionsfrihet2 (i skrivelsen av den 9 jan.) Skarastiftets
prästerskap lovar att obrottsligt hålla eden till konungen och vinnlägga sig
om hans bästa. Det vill icke erkänna någon annan herre än konung
Sigismund och lovar att ej spara liv, gods och välfärd i hans tjänst.
Den varma lojaliteten i denna skrivelse är påtaglig.3 För Sigismund
blev väl därför mötet med kyrkomännen i Stockholm en smärtsam
överraskning. Vid flera tillfällen har emellertid Sigismund på tal
om sin ställning till prästerskapet och dess underhåll gjort en
åtskillnad mellan dem som voro oroliga och uppeggade åhörarna till
ovillighet och obestånd mot sin konung och dem som betedde sig med
beskedlighet.4 Denna åtskillnad mellan välsinnade och opålitliga
herdar har konungen iakttagit gent emot episkopatet. A. J.
Messenius uppger att konungen önskat den f. d. liturgistiske
linköpingsbiskopen Petrus Benedicti till kyrkans överhuvud.5 I denne, som
karakteriserats som fridsam och foglig6 och som stött Johan III:s
kyrkopolitik, har konungen kanske väntat ett stöd för kultisk
konservatism och tolerans emot katoliker. Konungens välvilja emot

1 W. G. Lagus, Saml. af Domkapitlets i Åbo Cirkulär-Bref 1561—1700,
I, s. 37—39. Jfr H. Sommarström, Finland under striderna mellan Sigismund
och hertig Karl, I, s. 84.

2 SRA, III, s. 161—163.

3 Tillit till Sigismunds löfte om religionen uttryckte Ericus Erici också i
ett cirkulärbrev hösten 1593 (E. Anthoni, Biskop Ericus, Hist. Tidskrift för
Finland 1937, s- I23)-

4 SRA, III, s. 217. Jfr härmed konung Sigismunds svar (i en version)
på ständernas böneskrift vid Uppsala kröningsriksdag 1594, SRA, III, s. 310.
På anhållan om prästernas myndighet och privilegier svarar Sigismund att
han vill bekräfta dessa om konungens auktoritet blir aktad. De som sig »trogne,
rettrådige och rolige förholle» skola erhålla tillbörligt underhåll »efter theris
trolige förhold ther medh förbättrede». Jfr SRA, III, s. 300, om extra
underhåll åt särskilt trogna präster.

5 »Efter densamme hade fordom för sin enfaldighets skull vunnit konungens
behag» (Werwing, a. a., I, s. 223).

6 Norlin, a. a., s. 71, och Holmquist, a. a., III: 2, s. 96.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:11:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1942/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free