Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Walter Baetke, Das Heilige im Germanischen (Docent Helge Ljungberg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
granskningar och anmälningar
rädd för att förklara religionen med enbart religiösa kategorier. 1 ett
sådant förklaringssätt ville man icke se någon förklaring alls utan gick
konsekvent den vägen att söka förklaringsgrunder endast i sådana
faktorer, som kunde förstås ut ifrån rent allmänmänskliga eller
profanpsykologiska faktorer.
Det är välgörande att med tanke på detta läsa ett arbete som
Walter Baetke, Das Heilige im Germanischen, som utgör ett bidrag till
helighetsbegreppets fenomenologi. Med detta arbete har han befäst sin
plats som en av de främsta forskarna på den germanska
religionshistoriens område. Denna forskning har stått väl isolerad i förhållande till
den allmänna religionshistorien och religionspsykologien. Walter Baetkes
arbete är att betrakta som ett försök att spränga isoleringen, och
försöket måste sägas hava slagit mycket väl ut. I detta arbete inrymmas
två från varandra avgränsande undersökningar. Den första utgör en
studie i helighetsbegreppet från allmänt religionshistoriska
utgångspunkter, den andra en på filologisk grund genomförd undersökning
av det germanska helighetsbegreppet.
Baetke tar med rätta avstånd från de forskare, som sökt förklara
det heliga med tillhjälp av filologiskt eller sakligt näraliggande begrepp,
sådana som helhet, lycka, hälsa och makt, lika väl som från alla
evolu-tionistiska förklaringsgrunder, där man velat se det heligas och det
religiösas kategorier som utvecklingsstadier i ett skede av ursprungligt
magisk art.
De germanska språken känna tvenne uttryck för det heliga, germ.
*hailagaz och *wihaz, med vilka adjektiv besläktade ord finnas i alla
germanska språk, t. ex. i de svenska verben helga och viga. För Baetke
gäller det att undersöka, huru dessa båda uttryck, vart för sig,
etymologiskt och semiologiskt förhålla sig till helighetsbegreppet. Det är
nämligen i de germanska språken icke utan vidare så, att *hailagaz
motsvarar lat. sacer, grek. i epos, och *w’haz motsvarar sanctus, äyio;,
där den första betydelsegruppen skulle avse det heliga i dess förhållande
till människorna och den andra det heliga i dess förhållande till det
gudomliga. De gotiska beläggen giva vid handen, att Wulfila
genomgående använt adj. weihs för både sacer- och sanctus-gruppen, medan
däremot det motsatta förhållandet ägt rum i de anglosaxiska språken, där
hålig varit förhärskande.
Helga- och Kiga-grupperna ha motsvarigheter i alla germanska språk.
Urgerm. *hailagaz motsvarar got. hailags, isl. heilagr, ags. hälig, fsachs.
helag, fty. heilag, sv. helig. Baetke avvisar med rätta den tolkning av
*hailagaz, där man velat sammanställa ordet med t. ex. sv. hel, lat.
sanus, integer, även i betydelsen sund, oskadad och där slutsatsen osökt
inställt sig att även betydelse- och utvecklingsmässigt vilja förklara
helighetsbegreppet ur rent profana kategorier. Större sannolikhet
ligger i att söka härleda ordet helig ur sådana rötter, vilka bevarats i t. ex.
isl. heill, sv. hell, motsvarande lat. salus. Av det isländska språkmate-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
