Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Emil Peterson, Isaac Rothovius. En homiletisk studie - III. Rothovii bibelbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
emil peterson
Ur Bibelns rika medikamentsförråd utväljer R. själv ofast med
stor säkerhet de utsagor, som kunna sägas vara ord i rättan tid.
Därtill öser han, som barn av sin tid, mycket ymnigt och slösande
ur den levande källan. Understundom kan bibelcitatens mängd
växa till den grad, där genom den stora anhopningen en viss
psykologisk-pedagogisk gräns överskrides, och måste på såväl läsaren
som åhöraren verka tröttande. R. synes då och då själv hava
uppmärksammat denna svaghet. Det hör nämligen ingalunda till
ovanligheten, att han plötsligt avbryter citerandet med tillfogandet av
ett råd till åhöraren, att hemma läsa igenom t. ex. det eller det
kapitlet, den eller den bibelboken.
Man måste beundra Rothovii stora bibelkännedom, som
kommer till synes i de många omväxlande citaten. Sannolikt är att R.
i regel citerar utantill. Eljes skulle icke i hans predikningar
förekomma så många fria återgivanden av bibelord, ej heller så stort
antal felaktiga hänvisningar till bibelställen. Möjligt är ju också,
att en del av sistnämnda inadvertenser böra betraktas som
tryckfel.
Vilka delar av Bibeln använder R. mest? Visar han i sin
predikan förkärlek för Gamla eller Nya Testamentet?
Rothovius själv skulle kunna svara på dessa frågor med
följande råd, hämtat från hans predikan i Gamla Karleby 1628 till
de där församlade stiftsprästerna: »Elementa initii eloquiorum Dei
doceant, per legem contumaces terreant, per Evangelium maestos
consolentur.»1
Predikanten bör sålunda, anser R., göra nödigt bruk utav såväl
lag som evangelium, både Gamla och Nya Testamentet.
Emellertid är det obestridligt, att R. giver Gamla Testamentet
ett mycket påtagligt företräde i all sin förkunnelse. En av hans
biografer har sagt, att »en framstickande förkärlek för Gamla
Testamentet» är karakteristisk för Rothovii predikan.2 Några siffror skola
här få belysa riktigheten i denna iakttagelse.
Rothovii Äropredikan 1633 över Gustav Adolf innehåller inte
mindre än 121 bibelcitat, kortare eller längre. Utav dessa komma
89 procent på Gamla och allenast 11 på Nya Testamentet. I förbi-
1 Oratio synodalis de minisrerio ecclesiastico, s. 8.
2 Tengström, Finska universitetets procancellerer, s. 53.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
