Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Axel Gyllenkrok, A. E Biedermanns Grundlegung der Dogmatik (Professor Harald Eklund) - Bertil Block, Pontus Wikner (Professor Sigfrid v. Engeström)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’272 granskningar och anmälningar
teoretiska möjligheter, som nutida teologi innesluter. Dessa torde
knappast i något avseende vara nya i förhållande till den schleiermacherska
teologiens. Kort och gott kan detta uttryckas så, att alternativet
fortfarande är ett »ateoretiskt» religionsbegrepp, varigenom man undviker
engagemang i filosofiska och metafysiska frågor, eller ett »spekulativt»,
vilket tvingar till en kunskapsteoretisk bearbetning av troslivets
erfarenheter. Eller, om dilemmat uttryckes med doc. Gyllenkroks koncisa
formulering av Biedermanns speciella problem: »Wenn einerseits der
Religion eine Erkenntnis zukommt, die religiöse Erkenntnis, erhält
zwar die Theologie eine ihrer Wissenschaftlichkeit entsprechende
Aufgabe, diese Erkenntnis auf ihren Wahrheitswert zu prüfen; aber als
etwas Theoretisches muss dann die religiöse Erkenntnis mit der
theologischen zusammenfallen und die Religion ihre Selbständigkeit
gegenüber dem Wissen verlieren. WTenn andererseits die religiöse Erkenntnis
eine so enge Verbindung mit dem praktischen Charakter der Religion
eingeht, dass sie wegen ihrer religiösen Bestimmtheit das theoretische
Gepräge verliert, verliert auch die Theologie ihren Gegenstand» (s. 115).
Den här uttryckta svårigheten torde de flesta moderna teologiska
framställningar inte ha kommit ifrån i annan mening, än att den dolts under
nya ord och vändningar.
Många andra sidor vore förtjänta av att framhävas. Även om doc.
Gyllenkroks arbete inte i den meningen följer historiska traditioner, att
det idéhistoriska stoffet utförligt återges, måste den sägas ge en särdeles
god belysning av just de idéhistoriska frågorna. För förståelsen av dessa
har nämligen en självständig genomarbetning av de verkliga
huvudtankarna den största betydelse. För en djupare tillägnelse av Hegel kan väl
exempelvis knappast någonting vara mer befordrande än att verkligen
själv arbeta med hegelskt tankematerial. En framställning i sådan anda
är visserligen sällan — och inte heller i detta fall — lättillgänglig.
Men så mycket mer befordras den sakliga klarheten. Ett teologiskt arbete
med denna frihet från schabloner, sakliga noggrannhet och stränghet
i bevisföringen är en synnerligen glädjande och löftesrik företeelse.
Harald Eklund.
Bertil Block, Pontus Wikner, En studie i hans
religionsfilosofiska och teologiska åskådning. Ak. Avhandling. Lund 1943.
iv+233 s. Håkan Ohlssons Boktryckeri. Kr. 6:—.
Sedan L. H. Åbergs framställning av Wikners liv och läror, utgiven
kort efter Wikners död, har ingen forskare tagit upp denne svenske
filosofs åskådning till mera allsidig behandling. Wiknerlitteraturen räknar
visserligen icke alltför få bidrag. Men det har varit dels specialstudier
såsom bidragen i minnesskriften till hundraårsdagen av Wikners födelse,
Torsten Bohlins skrift om Pontus Wikner och Sören Kierkegaard eller
Harald Morins undersökning av Wikner och tidsproblemet, dels ha ut-
20 — 43660 Kyrkohist. Årsskrift 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
