Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i8o
nils beltzén
låter sig göra med bevarade källor1, synes det mig lämpligt att ställa
frågan om den svenska riksstyrelsens intentioner beträffande
Jämt-land-Härjedalens kyrkliga förvaltning. Var det meningen att upp-
1 Dessa äro som bekant starkt beskurna till följd av olyckliga
omständigheter. Se härom Bygdén, a. a., I, s. xi, och Beltzén, Superinterintenden mag.
Petrus Steuchius’ visitationer i Jämtland och Härjedalen, Fornvårdaren VIII: 3,
s. 227 f. Det finns inte bara stora luckor i arkivbestånden i landsarkiven i
Uppsala och Härnösand för tid, som i denna framställning avses, utan också i
Riksarkivet. Sistnämnda arkivinstitut saknar sålunda alla från Jämtland
1644—45 till Kungl. Maj:t ingående viktiga expeditioner, som innehålla
rapporter från de betydelsefullaste förhandlingarna i landskapet. Se Steckzén,
a. a., s. 293 och Rikskansleren Axel Oxenstiernas skrifter och brefvexling,
senare avd., XI, s. 295 not. I SRP 12 dec. 1645, XI, s. 256 meddelas, att »R.
Cancelleren las op Hans Strikz bref af Jemtelandh den (lakun) Novemb.».
Tydligt är att sekreteraren aldrig fick handlingarna i sina händer att hos sig i
arkivet förvara. Möjligen för att icke säga troligen kommo de att stanna hos
rikskanslern någon tid för att sedan sändas till och underställas ärkebiskopen.
Ifrån Uppsala kunna de senare ha följt med sändningarna av arkivalier till
Härnösand, vilka avgingo efter stiftsdelningen, och därstädes förkommit i
samband med vådeld. I samma riktning som detta antagande pekar den
omständigheten, att i domkapitelsarkivet i Härnösand (Manualhandl. 1645)
påträffats Berndes’ och Strijks skrivelse till drottning Christina av 5 nov. 1645
angående sammanträffandet med Jämtlands prästerskap (se s. 204 f.).
Efterforskningar i Rikskansleren Axel Oxenstiernas skrifter och brefvexling (se ovan)
och Sondén, Rikskansleren Axel Oxenstiernas brefväxling–-, ha varit
förgäves. Allt som oftast skymta viktiga källor fram för ett ögonblick likväl
utan att förråda annat än sin blotta existens. I SRP 27 mars 1644, X, s. 479
och 21 nov. 1645, XI, s. 241 nämnes också om ankomna brev från Jämtland,
med säkerhet innehållande mycket angelägna upplysningar rörande såväl
tillståndet i ifrågavarande område som ock angående åtgärder, vilka antingen
endast blivit föreslagna eller redan praktiserats. Och vidare heter det i punkt
XVI i resolutionen till Fleming av 29 mars 1644: »Kan Öffwersten och
Krigs-Rådet Hindrich Flemming blifwa någre af de breff och Documenter mächtigh,
som Bispen j Trunheem hafwer igenom sin skrifwelse fordrat af Prästerskapet
j Jemptelandh, så skall han der om giöra sin flijt, och hwadh han så där af
som andre handlingar öfwerkomma kan, föhra medh sigh hijt, Låfwandes
Eändzmannen och dee älldste, att dee skola framdeles bekomma dem oskadde
igen, nähr man j Hennes Kongl. Maij:tz Cantzlij Copior der af tagit hafwa». Att
dessa nu nämnda men tyvärr försvunna källor skulle högst väsentligt kunna
underlätta en redogörelse för tidshändelserna, det anar man blott alltför lätt.
Jag har vid flera olika tillfällen i arkiv i Köpenhamn, Oslo och Trondhjem
efterlyst handlingar, som jag menat borde finnas, men trots visat stort
tillmötesgående från vederbörande arkivs sida har resultatet blivit, på ett undantag
när (se s. 197 ff.), negativt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
