- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtiofjärde årgången, 1944 /
196

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i8o nils beltzén

korta militärockupationen 1644, ehuru krafter varit verksamma i
denna riktning inte bara bland de centrala myndigheterna utan också
bland de lokala. I slutet av maj började norrmännen röra på sig,
och deras offensiv hade framgång: i början av augusti tvingade de
den tappert kämpande Strijk att kapitulera i Frösö skans, visserligen
mot fritt avtåg för hela besättningen, men därmed var likväl det
svenska innehavet av Jämtland för denna gång tillända, och
svenskarnas uppgift blev i fortsättningen främst att hålla gränserna
intakta, vilket inte heller lyckades så alldeles väl.1 De kyrkliga
anstalter, som påbörjats, måste givetvis lämnas därhän, och de nya
kyrkoherdarna — så många som tillträtt sina ämbeten — hade allenast att
hals över huvud försvinna från sina säkert mycket nödbedda
församlingar och sätta sig i säkerhet på andra sidan svenska gränsen.
Det enda undantaget utgjorde herr Oluf i Sunne, vilken tog sin
tillflykt till Frösö skans och där tillsammans med landshövding Strijk
och hans tappra skara härdade ut till det bittra slutet.2 De
dansk-norska myndigheterna, som avvikit vid svenskarnas framträngande,
återvände förstås samt och synnerligen och upptogo på nytt sina
gamla sysslor. Sålunda installerade sig prästerna ånyo i sina
utrymda prästgårdar och togo vid, där de en gång gåvo upp. Det

kyrkliga livet gick återigen för deras vidkommande i de vanda spåren.

*



1 Steckzén, a. a., s. 277 ff. Rozelius berättar i ett brev av 14 juni 1644

om det nya militära läget: »— –-att her wppe i Jempteland ähr nu ett säl-

sampt tillstånd; ty förwthantagandes thett, att then störste delen wtaff
Jemp-terne ähr nu wordne rebelliske emot H. kongl. M:tt och Sweriges Crono; så
haffwe dhe och nu, sigh Coniugerandes medh dhe Norske, belegdt wårtt Krijgz-

folk dher inne, att man ingen kunskap kan bekomma dher ifrån.–-Or-

sakerne till thenne Jempternes rebellion, som berättas, ähre åtskillige; dogh
ähr thenne fölliande then förnembste; att Rex Daniae haffwer för någon tijjdh
sedhen, för medelst een streng och häfftigh awseijelsse skrifftt låtit tillseija

dhe Norske och Jemterne, att dhe ändtligen skulle intaga landet igen–-

så frampt att dhe icke wille sin olydno herwthinnan, medh ähra, lijff och
wäl-färd umgälla.» Fienderna lära vara många — 2600 man — och förskräckelsen
i Medelpad, särskilt vid gränsen, så stor, att man fört sitt bohag till
sjöstranden. Somliga hade givit sig till skogs och lämnade sina näringsfång vind för
våg. »Dolor et Lacrymae wetant plura Charta Committere» (Härnösands
dom-kap.arkiv, manualhandl. 1644). Det brev, som den danske kungen skulle ha
skrivit och som Rozelius omnämner, har jag icke kunnat återfinna.

3 Rozelius till ärkebiskopen, Härnösands domkap.arkiv, manualhandl. 1644.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:12:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1944/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free