Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i8o nils beltzén
korta militärockupationen 1644, ehuru krafter varit verksamma i
denna riktning inte bara bland de centrala myndigheterna utan också
bland de lokala. I slutet av maj började norrmännen röra på sig,
och deras offensiv hade framgång: i början av augusti tvingade de
den tappert kämpande Strijk att kapitulera i Frösö skans, visserligen
mot fritt avtåg för hela besättningen, men därmed var likväl det
svenska innehavet av Jämtland för denna gång tillända, och
svenskarnas uppgift blev i fortsättningen främst att hålla gränserna
intakta, vilket inte heller lyckades så alldeles väl.1 De kyrkliga
anstalter, som påbörjats, måste givetvis lämnas därhän, och de nya
kyrkoherdarna — så många som tillträtt sina ämbeten — hade allenast att
hals över huvud försvinna från sina säkert mycket nödbedda
församlingar och sätta sig i säkerhet på andra sidan svenska gränsen.
Det enda undantaget utgjorde herr Oluf i Sunne, vilken tog sin
tillflykt till Frösö skans och där tillsammans med landshövding Strijk
och hans tappra skara härdade ut till det bittra slutet.2 De
dansk-norska myndigheterna, som avvikit vid svenskarnas framträngande,
återvände förstås samt och synnerligen och upptogo på nytt sina
gamla sysslor. Sålunda installerade sig prästerna ånyo i sina
utrymda prästgårdar och togo vid, där de en gång gåvo upp. Det
kyrkliga livet gick återigen för deras vidkommande i de vanda spåren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
