Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Bengt Stromberg, Magister Matthias och fransk mendikantpredikan (Fil. d:r Toni Schmid) - Ruben Josefson, Luthers lära om dopet (Professor Sigfrid v. Engeström)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37°
granskningar och anmälningar 383.
exempelsamlingarna däremot ha Welters värdefulla publikationer
förelegat och underlättat vidare undersökningar. Den stora försiktighet, som
utmärker Strömbergs arbete, ligger i en gradualavhandlings natur.
Ämnet är speciellt, men bör intressera och till och med roa även icke teologer.
Av stort värde äro observationerna angående otryckta handskrifter i
Uppsala. Ett antal återgivna exempel tillåter läsaren att själv få en
uppfattning om källmaterialet. Alla problem äro icke lösta. Och även
när alla de närmaste förlagorna till Matthias samling en gång äro klara
återstår att följa motiven, deras härstamning, och deras spridning i
Sverige. En sådan undersökning blir religionshistorikerns och
religionspsykologens uppgift. Så är det legendära motivet i historien om nunnan
som river ut sina ögon för att en man blivit kär i henne internationell
och interkonfessionell. r0,n Schmid.
Ruben Josefson, Luthers lära om dopet. Stockholm
(Diakonistyrelsen) 1944. 167 sid. Kr. 4: 50.
Ruben Josefsons framställning av Luthers lära om dopet är uppbyggd
som analyserande referat av Luthers viktigaste sammanhängande
utredningar om dopet samt försök att finna den bakomliggande enhetliga
åskådningen. Början göres med dopläran i De captivitate samt i den
något tidigare Ein Sermon von dem Sakrament der Taufe. Här tar
Luther i första hand ställning mot den romerska sakramentsläran. Då
trons betydelse vid sakramentets undfående betonas, avvisas först och
främst alla tankar på människans egna gärningar. Luther ställer också
frågan, vad det betyder »för mig», att »jag» är döpt. Att vara döpt
är att äga Guds oryggliga löfte om evigt liv, vid vilket den anfäktade
i varje ögonblick kan trygga sig. Då Luther förkastar den skolastiska
läran om sakramentens verkan ex opere operato, sker det, emedan denna
lära låter sakramentets välsignelse bli beroende av om människan
»skjuter för en regel» eller icke. Sakramentens verkan blir enligt skolastisk
uppfattning avhängig av mänskliga gärningar. Med hänsyn till denna
tankegång blir det enligt Josefsons tolkning ytterst angeläget, att den
tro, vilken mottager det med sakramentet förknippade löftet icke — i
strid mot Luthers intentioner — tecknas så, att också tron blir en
mänsklig prestation, vilken är villkor för rättfärdiggörelsen.
Vid analysen av De captivitate finner Josefson bestyrkt, att tron
för Luther icke är ett själsligt datum, åtkomligt för psykologisk
iakttagelse och beskrivning. Härvid kunna väl icke direkta utsagor av Luther
åberopas. Det är mera en konsekvens av tanken, att dopet alltigenom
är en Guds gärning, ehuru denna är skönjbar blott för tron. Enligt
Josefsons tankegång är icke dopets »tecken» ett objektivt givet faktum,
som får betydelse, i den mån det subjektivt tillägnas i tro. Förstode
man saken på det sättet, skulle det innebära ett återfall i katolska
tankegångar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
