94 (Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtiofemte årgången, 1945)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IOO

NILS BELTZÉN

tuella i samband med skolan, samt det utbrytande kriget kom det
att dröja några år, innan den kunde träda i funktion. Först efter
kraftiga påtryckningar från den lokala världsliga myndigheten, för
vilken skolans nationalpolitiska uppgift uppenbarligen var en
angelägen sak, tog sig konsistoriet i Härnösand samman och utfärdade
den 22 april 1679 en stadga för Frösö trivialskola. Från
försvenskningens synpunkt noterar man, att de omtalade direktiven rörande
lärarnas rekrytering från rent svenska områden med endast några få
undantag blevo följda under det första och avgörande halvseklet.

Trivialskolan på Frösön torde sålunda ha väl motsvarat sitt
ursprungliga ändamål, nämligen att i sin mån medverka till att svenskt
språk och svenska sedvänjor kunnat rota sig i Jämtland och
Härjedalen. Givetvis har den starkt bidragit till att underlätta en
orientering åt Sverige, så att samhörigheten med detta land i såväl religiöst

som profant hänseende så småningom tedde sig allt naturligare.

På ännu ett område kan den kyrkliga försvenskningen av
erövrade områden studeras, nämligen det ekonomiska. Därvid gäller det
att granska inte blott efter vilka regler prästerskapets inkomster
utgingo och huruvida dessa i och med svenskt maktövertagande
förändrades eller ej utan också de anordningar, varigenom staten
kontrollerade den kyrkliga uppbörden. Jag skall här närmast taga upp
det förstnämnda problemet till skärskådande.1

I drottning Christinas stora och generösa resolution av den 24
dec. 1645 konfirmerades tills vidare prästerskapets tidigare
ekonomiska villkor. En ingående undersökning av dessa utvisar, att det
verkligen var de gamla jämtländsk-härjedalska prästinkomsterna,
som vederbörande nu genom kunglig nåd kunde beräkna att alltfort
få tillgodogöra sig, bl. a. också såsom de fixerats under dansktiden.

1 I min tidigare uppsats om Jämtland-Härjedalens kyrkliga
försvenskning, redogjorde jag i allra största korthet för den kyrkliga ekonomiens historia

i dessa landskap intill Brömsebrofreden (KÅ, 1944, s. 174 ff.). Där antydde
jag också, att jag ämnade publicera särskild framställning om detta problem.
Sedan denna numera föreligger i tryck, De kyrkliga, tiondeprestationerna i
Jämtland och Härjedalen, Bilaga till Redogörelse för högre allmänna
läroverket i Östersund läsåret 1944—1945, ber jag för utförligare upplysningar få
hänvisa till densamma. Här tar jag endast hänsyn till utvecklingen efter 1645.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 14:12:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/kyrkohist/1945/0104.html

		Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtiofemte årgången, 1945 / 94 (1900) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|