Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gust. Arén — Sigurd Petri, De Svenska Församlingarnas i Nordamerika anslutning till den Anglikanska Kyrkan 1736—1786 - Kap. III. Församlingarna i Amerika och den svenska egenarten - 3. Engelsk liturgi och psalmbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I)E SVENSKA FÖRSAMLINGARNA I NORDAMERIKA
121
till stånd. Genom samtal med församlingarnas förtroendemän hade
han fått reda på att ett dylikt företag skulle kunna »ordsaka en
anstöt bland dem af wåra Församlingar, som ifrån spädare åren waret
uppfödde i Ängelska kjörkan, och nu sedan wi börjat predika i ängelska
kommit tillbaka till den Lutherska, men dock ega starka prejudicier
för den Ängelska Lithurgien, i synnerhet som den nu af wåre Swenske
Prester för 50 år äfwen waret brukad».1 Dessutom »mos(te) en sådan
förändring hos Ängelska Ministerium göra en ganska stor
uppmerk-samhet, såwida denna Lithurgie i flere år waret brukad. Ja, detta
steg torde ofelbart blifwa ansedt som ett förakt för den Ängelska
korkan, och wi jämte wåra åhörare therigenom hos den Ängelska
regeringen illa anskrefne.»1 Det skulle även föra med sig »stor rörelse och
uppmärksamhet» bland episkopalkyrkans folk i svenskbygderna och
bland svenskar, som gift in sig i dylika familjer; dessa bägge
kategorier kommo nämligen flitigt till svenska kyrkans gudstjänster.
Slutligen vore det inte rådligt att genom en sådan åtgärd stöta sig
med den engelska guvernören, ty det kunde få de vådligaste följder
för församlingarnas framtid; i »Assemblen, som merendels är
sammansatt af Quaekare kunna wi ej wänta mycken stöd, såwida de mot alla
öfriga Protestanter hysa ett odödligt hat».1
Detta var vägande skäl, och även domkapitlet fann vid förnyad
omprövning »betänkeligt, at gå aldeles ifrån den Ängelska och nu
införa Swenska Kyrkans Liturgie, hälst den förra redan i 50 års tid
skall blifwit brukad, och nu mera ej utan särdeles anstöt, skulle helt
och hållet kunna afläggas». Man skulle därvid allenast följa Wrangels
urval av partier, som bäst stämde överens med den lutherska läran,
»på det Gudstjensterna, med hwad därtill hörer, måge uti alla Swenska
Lutherska församlingar, på et likformigt sätt, jämt och ständigt
warda förrättade».2
Även i fråga om psalmboken kunna vi iakttaga samma utveckling.
1 Wrangel t. domkap. 15.11. 1764, F VIII: 6, 79.
2 Domkap. t. ministerium i Amerika 28.1. 1767, F VIII: 11, 104 f. — Denna
föreskrift synes inte heller ha följts alldeles strikt; annars är det svårt att
förstå en något överraskande notis i ett brev t. domkap. 1773. Ministerium
uttalar där som sin åsikt, »at så länge Församlingarna förses med lärare, som äro
infödde swänska, lära de utan twifwel uppehålla Swänska kvrko-Ceremonierna
icke allenast wid den swänska, utan äfwen wid Engelska Guds-tjensten, som
hittills skedt» (Ministerium t. domkap. 7.10. 1773, F VIII: 3, 227). Men i regel
talas om svensk liturgi endast vid svensk gudstjänst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
