- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
173

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - I. Krisens orsaker - 3. Förändringar i det andliga klimatet - 3) Folkrörelserna - a) Folkväckelsen (Det religiösa elementet)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

källa på denna mångbesjungna plats. Carlslund blev härigenom ett
centrum för väckelsen i hela stiftet.48

En annan medelpunkt för väckelsen i Västmanland var
Munktorp, där den kände kolportören Jonas Petrus Engzell verkade.
I Örebrodelen av stiftet rönte väckelserörelserna stort inflytande
från Närke och Värmland. Sålunda verkade där en tid den bekante
värmländske väckelseledaren C. J. Nyvall. I Grythyttan
upprättade pastor H. J. Lundborg en kolportörskola, vid vilken ett
hundratal kolportörer fingo sin utbildning.

Till dessa fakta beträffande den yttre utbredningen må några ord
läggas angående väckelserörelsens utveckling i förhållande till
kyrkan. I fyra ord kan denna utveckling såväl i Västerås stift som på
de flesta andra orter sammanfattas: konventikel, missionsförening,
nattvardsförening, friförsamling. Härvid är att märka, att detta
schema gäller huvuddelen av väckelsen. Baptisterna och metodisterna
bildade redan från början egna församlingar. Evangeliska
Fosterlandsstiftelsens folk stannade i kyrkans gudstjänstgemenskap.

De uppgifter vi nyss lämnat, om huru väckelsen kom till stiftet,
gälla konventikelväsendets tid i egentlig mening. Över denna första
tid vilar en betagande friskhet. Allt gick ut på uppbyggelse, och det
märktes, att Anden var å färde. De kyrkopolitiska striderna och
lärotvisterna hade ännu icke börjat. "Vi var enfaldiga vi", yttrade
Johan Gabrielsson på gamla dar, "och på den tiden tänkte vi aldrig på
kyrkopolitik och sådant där, utan bara på att komma tillsammans
omkring Guds ord och verka för hans rike. Men sedan uppstod det
sådana, som ryckte till sig makten och vred sakerna på sned."49
Ivonventikeln var en fri och obunden sammankomst, från början
något av en utvidgad husandakt. I regel annonserades den icke, och ändå
visste folk om den. Budet gick från man till man: "I kväll skall det
bli bön i Halvarsgården." Under den första tiden hölls oftast ingen
predikan. Någon läste en betraktelse av Luther, Hoof, Tollesson eller
Linderot. Och man sjöng, sjöng på ett nytt sätt. I sången avslöjade
väckelsen något av sitt innersta väsen. Den ena sångsamlingen efter
den andra växte fram, Ahnfelts sånger, Pilgrimssånger,
Fridsbasunen, Hemlandstoner, Sankeys Sånger ("Sånger till Lammets Lof"),
Sions Toner o. s. v., och sången visade även nu sin erövrande makt.
Ofta kan man icke upptäcka något mänskligt redskap, där väckelsen
gick fram. Den låg liksom i luften. Överallt i stugorna plockade man

’173

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:13:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrksed/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free