- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
273

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - IV. Västerås stift och de övriga stiften

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Göteborgs och Växjö stift vara 30—35 %. Ännu större var olikheten
i fråga om nattvarden. Enligt Rundgrens beräkningar utgjorde antalet
kommunikanter i de mellansvenska stiften på 1890-talet 15 % av
folkmängden, i Linköpings, Härnösands och Visby stift 40 i Växjö, Skara
och Lunds stift 80 i Göteborgs och Kalmar stift 110 %.19S

Ämbetsberättelserna från de sydligare stiften vid denna tid giva intryck
av, att den kyrkliga seden var tämligen obruten. Vid prästmötet i Skara
1889 yttrade biskop Beckman: "Ämbetsverksamheten inom kyrkan och
skolan synes mig för övrigt fortgå lugnt och obehindrat och med så pass
framgång, som skäligen kan förväntas."199 Ännu vid prästmötet i Skara
1915 voro förhållandena ganska tillfredsställande. Ungefär hälften av
stiftets pastorat företedde rätt stort och en del av dem mycket stort
deltagande i högmässogudstjänsten. Nattvardsfrekvensen var c:a 60 °/c av
de berättigade. Det är märkligt att tänka på, att vid denna tid
nattvardsdeltagandet i Västerås stift sannolikt icke uppgick till mer än 2 à 3 %.
I Göteborgs stift torde kyrkoseden ha varit ännu starkare.

Under de senaste årtiondena har särskilt i fråga om den aktiva
kyrkligheten en nivellering ägt rum. Medan de mellansvenska stiften ofta stannat
vid status quo, ha de sydliga stiften fått vidkännas en stark nedgång. Här
har skett något av detsamma, som vi förut konstaterat beträffande
förhållandet mellan kyrkliga och okyrkliga församlingar.

Några uppgifter beträffande de skilda sedvänjorna äro ägnade att
belysa krisens gång. Beräknades högmässodeltagandet i Skara stift ännu
1934 till omkring 15 %, så hade denna siffra 1947 sjunkit till 5,3 %
(gudstjänstdeltagande 7 %). I Göteborgs stift synes högmässodeltagandet
ha nedgått från 13 °/o år 1927 till 6,7 % 1945. Visby stift hade 1934 ett
högmässodeltagande av 8 % och 1948 3,6 %. År 1927 växlade
högmässobesöken i hela riket enligt Dagens Nyheters kyrksamhetsstatistik
mellan 2,4 och 13 %. Stockholm hade den lägsta siffran och Göteborgs stift
den högsta. Procentsiffran för Västerås stift var 3,i %. För närvarande
synes kyrksamheten i stort sett variera mellan 2 och 7 Jo. Den lägsta
siffran har, som var att vänta, Stockholm med dess mammutförsamlingar,
nämligen 1,2 %. Enligt den senaste Gallupundersökningen skulle
kyrksamheten vara lägst i Värmland och Dalarna, vilket icke torde stämma med
verkligheten. Man menar sig emellertid inom dessa landskap ha funnit
en signifikativ tendens, "som tycks tyda på en mera kritisk inställning
till folkkyrkans gudstjänstliv och övriga verksamhet än i övriga delar av
landet".200

18

273

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free