Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18P BÅD
Omslag.
Kompressen övergår till omslag, orn den får gå runt
omkring en ledgång, en arm eller ett ben, halsen, bröstet
eller buken. För övrigt skiljer man ej alltid strängt på
uttrycken kompress och omslag.
Redskap. — Vanligen använder man handdukar av
lämplig längd, vikna en eller två gånger på längden,
upprullade. En handduksrulle doppas i kallt vatten och
ur-vrides rner eller mindre hårt (den våta duken); en annan får
vara torr. En ylleduk till betäckning; bör sträcka sig ett
gott stycke utanför underliggande omslag. Någon gång
en vaxduk eller gumrnitaft. Slutligen binda eller linda
samt säkerhetsnålar.
Omslagen benämnas efter den kroppsdel de betacka.
De äro av två olika slag.
a) Kylande omslag.
Anbringas nlr man vill hindra eller lindra en
inflammation. Ombyte sker i början efter 5 till 10 minuter, sedan
mindre ofta. Slutligen övergår det kylande omslaget till*’
b) Våtvärmande (kallt värmande) omslag.
Inom vattenläkekonsten är våtvärmande omslag ett
av de allra viktigaste medlen.
Utförande. — I vanliga fall göres det våtvärmande
omslaget enkelt eller dubbelt, icke mångdubbelt. Man
ur-vrider den kallvåta duken starkt, och sparar ej på
torrbetäckning. D:r Lagberg skriver: »då ett omslag blötes i
kallt vatten, måste det läggas på en riktigt varm
kroppsdel. Alla omslag göras så stora, att de sträcka sig ett gott
stycke över det lidande stället.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
