Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O. D. Lindvall, Minnen från min skoltid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sats, t. ex. Hästen springer. Lammet bräker. Vädret blåser.
Framställningen av en illustration till denna sista oförklarliga
naturföreteelse var nog icke så lätt. Men man klarade skivan
genom att teckna ett ansikte med utspända kinder och en
strutformad mun, ur vilken sprutade fram något liknande
vattenstrålen ur en trädgårdskanna. Om denna stril skulle föreställa
vädret, som blåser, så gick det sinnrika i framställningen över
vårt lilla förstånd, alldenstund vi små barn funno det påtagligt,
att det var munnen som blåste. För övrigt fanns på sista
bladet i båda de nämnda böckerna en stor tupp med en pekpinne
i den ena klon, varmed han pekade på en stor svart tavla,
varpå något var skrivet. Det hörde till pjesen att denna tupp
värpte slantar eller sockerbitar, medan man sov, om man varit
flitig, men i motsatt fall kunde han även värpa ett litet ris.
Under ferierna efter denna första termin läste jag ivrigt i
de få böcker av uteslutande andligt innehåll, som funnos i mitt
anspråkslösa hem, och kunde snart läsa, som jag då tyckte,
skapligt nog innantill.
Där fanns på Viksjö den tiden en gammal bokhållare vid
namn Lundberg, som var ett original. Vi barn voro rädda för
den digre mannen med de tjocka läpparna och den rytande
stämman. En dag, då jag sitter och läser — högt, naturligtvis
— träder den förskräcklige in, stannar en stund och hör på
och ger sig därpå av i fullt språng hem till sin bostad. Om
en stund kommer han åter med en bok i handen, som han ger
mig med uppmaning att flitigt studera den. Det var
»Hemskolan». Den var bra mycket för mer än den förra
A B C-boken. Min rädsla för mannen avtog betydligt efter detta och
ersattes av tacksamhet och något liknande vördnad.
Sannolikt var jag omkring sex år gammal, då min mor
förde mig fram till den en mil söder om Viksjö bruk belägna
kyrkskolan, där jag nu skulle fortsätta skolgången. Om min
dåvarande ålder är riktigt beräknad, skulle det ha varit år 1855
denna inskrivning försiggick. Skolan i Viksjö var nämligen
ambulatorisk. Samme lärare hade även två andra skolor att
sköta, varför min mor väl tyckte, att undervisningen vart för
otillräcklig. Den vanliga åldern för inträde i skolan var dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
