Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
närmare redogöra för innehållet af denna
klosterbrödernas i N. botanik. Den består af tvenne delar Yrtebok
och Annaen Yrtebok. Den förra innehåller beskrifning
på 81, den sednare på 55 örter — ja! så skulle vi tro
oss kunna sluta af bokeus titel, men så är det ej. Ty
bland verkliga örter, som bär omnämnas, såsom: "anis",
"feniculum", "superroth" m. fi. finna vi "aurum",
"argen-tum", "argentura vivum eller qvichsylf", "sulphur eller
brännesten", "magnes eller segelsten", jemte en hel hop
metaller och mineralier. Ännu mera besynnerligt
förefaller det, att i denna yrtebok, i en botanik, varseblifva
en lång föreskrift huru man skall begagna badstuga, der
det bland annat läres att "badstuga är dem god som torr
lekamen hafva, ty badstuga gör lekamen våt, tvås man
ren, minsker then fylle tlier lekamen hafver"; vidare
förekommer der råd for helsovården, t. ex. att man
all-drig bör "göra lösn" d. v. s. laxera om vintern om ej
vinden blåser från öster, om sommaren åter bör man
afvakta nordanväder. All denna mångfald af visdom
inrymdes under benämningen yrtebok. Häraf få vi ej
sluta att den vise Henrik Harpestreng och det fromma
klosterfolket i Nådendal skulle hafva hänfört metaller
oeh mineralier till växtriket. Förhållandet var nemligen,
att yrteboken mera var en läkarebok än botanik; örter-
Vid anförandet af förekommande citater hafva vi begagnat
"Harpestrengs danske Lacgebog" utgifven af Mollbech.
Köpenhamn 1826. Yrteboken och Steenboken fräa Nådendal iiro
nemligen ilnnu ej utgifna i tryck, utan förvaras manuscript pä K.
Bibi. i Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
