Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetslön ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arbetslön
Arbetsmängder
stycklön. Grundprestationen tages ofta lägre än en
vanlig normalprestation. Om tillägget i stället göres
stigande efter som prestationen stiger, kan detta kallas
stigande tilläggslön.
Ursprungligen menades med andelslön en beräkning
av lönen i delar av den framställda produkten. I Ungern
få exempelvis de arbetare, som sköta och skörda
sockerbetorna, %-del av skörden; de, som skörda och köra
in säden, 1/12-del av denna o. s. v. I vårt land är det
dock vanligt att endast använda produktens värde
som måttstock och beräkna lönen helt eller oftare
endast delvis efter detta värde.
Om nettoavkastningen lägges till grund för
beräkning av lönen, kallas detta i Sverige ofta tantiem, men
denna löneform har endast kommit till användning
för en del av de ledande tjänstemännen.
Bruttoandels-lön, där lönen alltså beräknas efter bruttoavkastningen,
kan däremot användas i större utsträckning för sådana
arbeten, där hela arbetsförloppet eller åtminstone den
viktigaste delen därav beror på en person. Denna
löneform kan användas för ladugårdsförmän, svin- och
fårskötare. N-g.
Arbetslöshetsförsäkring. I Sverige har sedan gammalt
funnits privata arbetslöshetskassor, vilka grundats av
fackföreningar, den första 1884. År 1934 antog
riksdagen en lag om erkända arbetslöshetskassor, vilken
trädde i kraft 1 jan. 1935. Vid 1937 års riksdag
ändrades bestämmelserna i viss mån. Den försäkring, som
införts, är frivillig och bygger på arbetslöshetskassorna.
Rätt att försäkra sig tillkommer lönearbetare, som fyllt
16 år antingen han är organiserad eller ej. Den, som
under de sista 12 månaderna längre tid än 5 månader
varit självständig företagare utan att samtidigt ha
avlönat arbete, får ej ingå eller kvarstå i
arbetslöshetskassa. För att erhålla understöd måste vederbörande
ha erlagt avgifter under viss tid, vara arbetsför och ha
sökt arbete hos offentlig arbetsförmedling. Under
konflikt lämnas ej understöd till dem, som äro indragna i
konflikten eller blivit arbetslösa genom denna eller
vilkas löne- och anställningsvillkor kunna antagas vara
beroende av konfliktens utgång. Arbetslöshetskassorna
stå under överinseende av Socialstyrelsen, som
bestämmer om statsbidrag. I allmänhet måste arbetslöshet
ha förelegat minst 6 dagar och daghjälp utbetalas
under högst 156 dagar under loppet av 12 på varandra
följande månader. Kassan erhåller statsbidrag för högst
26 understödsdagar per medlem. Olika kassor lämna
olika dagshjälpsbelopp. Statsbidraget har höjts av
riksdagen 1941 för att dagshjälpsbeloppet skall kunna
höjas, detta med hänsyn till prisfördyringen och
den därav betingade höjningen av det direkta
understödet till arbetslösa, G. Dbg.
Arbetsmängder. Varje jordbrukare och arbetsledare
behöver äga kännedom om såväl sättet för ett arbetes
utförande som den ungefärliga tidsförbrukningen för
utförandet av detta arbete. Detta är nödvändigt av
flera skäl:
1. Då körlag skola sammansättas, måste
arbetsstyrkans lämpliga storlek kunna beräknas, så att ej
t. ex. 5 par dragare insättas i ett körlag där 4 varit nog.
2. Om sammansatta arbeten förekomma i en följd,
såsom vid vårsådden, måste jordbearbetningen hinna
före såmaskinen o. s. v.
3. Ibland kunna vissa arbeten utlämnas på beting
och ackord.
4. Kontrollen av arbetsresultatet skall helst kunna
utföras utan ständigt övervakande av arbetarna.
5. Arbetsschema för längre perioder skall kunna
uppgöras i förväg.
Förekommande arbeten kunna uppdelas i tre
huvudgrupper, nämligen transportkörningar, körarbeten på
fältet samt handarbeten. Här nedan skall i korthet
behandlas bestämningen av arbetsprestationer enligt
denna indelning.
Transportkörningar. Då såväl lassens storlek som
våglängden och övriga arbetsförhållanden kunna växla
mycket, måste tidsstudier eller erfarenhetstal användas
vid beräkningen. Medeltal för arbetsåtgången vid olika
gårdar ha givit följande värden:
Pålassning: 100 kg lassas av en man på följande
tider:
medeltal växlingar
Gödsel från gödselstad ........ 2 min. 2,5—0,9
Hö .......................... 4 »> 6,5—2
Säd, bunden.................. 3 » 6 -—1,75
» obunden ................ 4 » 6,5—1,75
Rotfrukter från högar ........ 1,2 »
Grus, 1 m3 lassas på 20—25 min. under goda
förhållanden i grop, på 15 min. från upplag.
Avlassning: 100 kg avlassas pä följande tider av en
man:
medeltal växlingar
Gödsel, avlassning i kompost, i
sträng eller hög.............. 1,1 min. 0,9—1,3
Gödselspridning direkt från vagn.. 1,8 » 2,1—1,5
Hö, avlassning i stack.......... 3,3 » 4 —2,8
» » » lada .......... 2 » 3 —1,5
Säd, » » stack eller lada,
bunden...................... 1,4 » 2 —1,3
Säd, avlassning i stack eller lada,
obunden .................... 2,2 » 3,3—1,5
Avlassning med hiss tager 2—3 min. för körkarlen.
Tiden, som åtgår innan löpvagnen hinner tillbaks,
beror på hissens beskaffenhet och logens längd m. m.
Grus, avlassn. i hög, 1 m3 på c:a 10 min.
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
