Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frörensningsmaskin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frörensningsmaskin -
som föras av en ändlös kedja. Den andra maskinen har
likaledes tre sållägen med såll av 1—2 meters längd,
vilka hållas rena genom rörliga borstar och
hammarverk (mittelsållet). En kraftig reglerbar fläkt
förekommer dessutom.
För att skilja fröna efter form användes trioren,
som består av en plåtcylinder med på insidan pressade
och urfrästa celler och en inuti cylindern liggande
ränna för uppsamling av de frön, som avskiljas. I denna
ränna finns även en skruv, som efter hand bortför de
avskilda produkterna. Den rensade varan uppsamlas
vid nedre ändan av cylindern, som är upphängd svagt
lutande. Triörer avsedda för sortering av frö ha en
grovlek på cellerna av 2,5—3 mm eller 1,5—2 mm.
I skakbordssorteraren uppdelas fröna efter ytans
beskaffenhet och efter specifika vikten. Maskinen är
konstruerad så, att dess övre del, det s. k. bordet,
är plant och jämnt, samt indelat i sick-sack formade
kanaler genom i sick-sack placerade klotsar. Det är
upphängt i svagt lutande ställning och får skaka fram
och åter i sidled med den påföljd, att fröet träffar
klotsarnas sneda ytor. Under skakningen föras de tyngre
härigenom nedåt medan de lättare arbeta sig uppåt.
En mängd moderna maskiner innehålla ofta
rens-apparat, sållsorterare och triör. Ett exempel på en
sådan maskin är den kombinerade rensnings- och
sorteringsmaskinen »Neusaat». Em. Å.
Frörot, se Gräs.
Fröråd, Sveriges Centrala, utgör en 1933 bildad
sammanslutning av representanter för fröodling och
fröhandel med uppgift att överlägga om för dessa
näringsgrenar gemensamma spörsmål. H. W—e.
Frörötter kallas de rötter, som vid groning av säd
och andra gräs utskjuta omedelbart från fröet. Även
för fröodling förvarade rötter, t. ex. av betor,
benämnas så. H. G. S.
Fröskal, se Frö.
Frösåll, se Rensning.
Frösåningsmaskin, se Såningsmaskiner.
Fröträd benämnas de träd, som vid trakthuggning
kvarlämnas i syfte att erhålla självsådd
(fröträds-ställning). Till F. väljas stormfasta träd, vanligen
tall, av vacker typ och med jämförelsevis stor krona,
så att fröproduktionen blir riklig. Gran med sin
flackrot blir vid friställning lätt stormfälld, varför den är
mindre lämplig. Granar på stenbunden mark samt de,
som stå mera fritt i beståndet, kunna dock användas.
Gärna lämnas en eller annan björk för att befordra
björkinblandning. I lövskogsskötseln kunna ek, bok
och ask användas såsom F.
Utöver att beså marken, hava F. till uppgift att
skydda mot uttorkning samt att dämpa hindrande
gräsväxt. Under normala förhållanden kvarlämnas F.
till ett antal av 50—60 st. pr ha. Med hänsyn till upp-
Fröår
Fröträd. Hygge med fröträdsställning och kvarstående
grupper av växtlig unggran.
giften att dämpa gräsväxt bör en tät F-ställning
lämnas å bördig mark, 100—150 st. pr ha. Å mager
mark, som ofta är mer lättföryngrad, men där
plantorna kräva mera ljus, är ett antal av 30—50 lämpligt
dock färre ju magrare marken är. När de
uppkommande plantorna nått en höjd av 2—3 dm och
deras rötter trängt ned i mineraljorden, är skyddet
mot gräsväxt och uttorkning ej längre
erforderligt, varför F. kunna avverkas. Med hänsyn till
deras livliga tillväxt är det dock ofta förmånligt
att låta dem kvarstå en tid, varvid dock utglesning
bör ske, så snart plantorna synas lida av beskuggningen.
Vid avverkningen måste försiktighet iakttagas, så
att plantorna ej åsamkas större skador. Fällningen bör
ej ske vid låg temperatur, då plantorna äro spröda,
helst böra plantorna vara snötäckta. Utsläpningen
bör ske i rak sträckning. Kvarliggande toppar böra
avkvistas och kvistarna spridas, så att de ej kväva
eller trycka plantorna. R. L-k.
Frövita, se Fortplantning, växter, och Frö.
Frövivlar, se Fröbaggar.
Fröàr kallas inom skogsbruket de år, då träden bära
rikligt med frö. En del lövträd hava riklig fröalstring
varje år, men de vanliga skogsträden hava mera
utpräglade F. Tallen i bestånd har F. (kottår) vart
4—5 år, norrut mera sällan. Fristående tallar bära
kott nästan årligen. För granen inträffar F. vart
3—4 år. Björken har vanligen rikligt med frö varje
år, såvida frösättningen ej hindras av frost eller annat
vid blomningen. Eken har riklig ollontillgång vart
266
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
