Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbruksingenjörer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lantbruksingenjörer -
Lantbruksingenjörer äro befattningshavare i statens
tjänst, som ha till uppgift att uppgöra planer till och
leda utförandet av företag, som avse jords torrläggning
och bevattning och att därvid verkställa uppskattning
av den nytta — jordförbättring, båtnad -—, som må
följa av jords torrläggning, eller skada för jordbruket
genom uppdämning av vatten samt att, där fråga
föreligger om beredande av understöd av statsmedel till
torrläggningsföretag, verkställa härför erforderliga
utredningar och beräkningar. L. lyder under
lantbruksstyrelsen. L:s antal är 24 och varje L. förestår ett
lantbruksingen jörsdistrikt. L. åtnjuter avlöning enligt
lönegrad A 21 samt pension enligt lönegrad A 26.
Utöver lönen uppbär L. f. n. ersättning för
förrättningarna av sakägare enligt taxa. Extra L. antagas av
lantbruksstyrelsen i mån av behov på förordnande tills
vidare. Deras avlöning av staten uppgår f. n. till 4 800
kr. per år. Därutöver äger extra L. av sakägare
uppbära ersättning för förrättningar enligt samma taxa,
som gäller för L. Antalet extra L. är f. n. 7.
För att kunna antagas till L. erfordras att hava
i minst två år haft anställning såsom
lantbruks-stipendiat i statens tjänst, att ha genomgått kurs vid
lantbrukshögskolan, minst ett år ha utfört praktiskt
arbete vid vattenbyggnader och torrläggningsföretag
samt minst två år tjänstgjort hos lantbruksingenjör
samt minst ett halvt år tjänstgjort som tekniskt
biträde inom lantbruksstyrelsens kulturtekniska byrå.
Lantbruksstipendiater antagas för ett år i sänder.
Deras avlöning av statsmedel uppgår till 250 kr. per
mån. Under den tid, stipendiat tjänstgör som biträde
åt lantbruksingenjör, erhåller han dessutom ersättning
av denne. Stipendiat, som förordnas att på egen hand
utföra förrättningar, uppbär dessutom ersättning
enligt L.-taxa. För att kunna antagas till
lantbruksstipendiat fordras intyg om god kroppskonstitution,
minst y2 års jordbrukspraktik, minst 1 års
tjänstgöring som biträde åt lantbruksingenjör samt 3-årig
studiekurs vid Tekniska högskolans avdelning för
väg-och vattenbyggnad enligt av lantbruksstyrelsen
utfärdade bestämmelser.
Såsom fältbiträden hos lantbruksingenjör kunna
utom lantbruksstipendiater antagas förste assistenter,
assistenter och tekniska biträden. H. FI.
Lantbruksingenjörsassistent, se Lantbruksingenjörer.
Lantbruksinstitut. Den första högre läroanstalten på
jordbrukets område inrättades år 1834 å Degeberg i
Skaraborgs län av Edvard Nonnen. Denna läroanstalt,
som kallades L., hade till föredöme Albrecht Thaers
berömda akademi å Möglin. Degebergsinstitutet, som
understöddes av staten, var i verksamhet till år 1853,
då det omvandlades till en lantbruksskola. Förslag om
upprättande av ett L. i Skåne ledde till startandet av
lantbruksskolan i Orup, och lagmannen T. L. Sylvans
- Lantbrukskapital
donation till ett L. å Bollerups gård i Kristianstads
län ledde till upprättandet av en lantbruksskola å
nämnda gård.
År 1849 inrättades ett statens L. å Ultuna, som år
1862 följdes av ett liknande L. vid Alnarp. Vid dessa
institut inrättades både en högre och en lägre kurs.
Den sistnämnda kursen motsvarade de s.k.
rättar-skolorna. Vid den högre kursen meddelades såväl
teoretisk som praktisk undervisning. Då den praktiska
utbildningen ansågs taga alltför mycken tid i anspråk
i förhållande till den nytta den medförde för eleverna,
omändrades instituten år 1902 till enbart teoretiska
undervisningsanstalter. Undervisningen omfattade en
2-årig agronomkurs, avsedd att giva den erforderliga
teoretiska grunden för skötseln av ett rationellt
jordbruk. För utbildning av konsulenter, lärare och andra,
som hade behov av djupare och mera vidgade
kunskaper i jordbruk och husdjursskötsel samt
mejerihantering, inrättades en på agronomkursen byggd 1-årig
konsulentkurs. Kursens jordbrukslinje var förlagd till
Ultuna, husdjurs- och mejerilinjerna däremot till
Alnarp.
Svårigheten att på samma gång meddela en mera
vetenskaplig undervisning för blivande konsulenter och
lärare och en mera praktiskt lagd sådan för blivande
ledare eller egna brukare av medelstora och större
jordbruk samt det alltmer ökade behovet av och
kravet på en jordbrukets högskola, där vetenskaplig
forskning kunde bedrivas och vetenskaplig
undervisning meddelas, gjorde sig allt mer gällande. År 1931
beslutade riksdagen därför omorganisation av Ultuna L.
till en lantbrukshögskola* och Alnarps* till ett
lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut.
Det internationella L. i Rom instiftades år 1905.
Nästan alla civiliserade stater äro anslutna till
institutet. Det styres av en permanent kommitté, i vilken
varje ansluten stat äger insätta en medlem, och av en
generalförsamling, som sammanträder vartannat år
för att fastställa arbetsplan och stat för institutet
samt granska förvaltningen. Institutets uppgift är
att från hela världen samla, bearbeta och
offentliggöra statistiska, tekniska och ekonomiska uppgifter
rörande jordbrukets produktion, världshandeln med
dess produkter och produktionsmedel, prisen å dessa,
om nyuppträdande växtsjukdomar och medlen att
förekomma deras härjningar samt om jordbrukets
tekniska, ekonomiska och sociala frågor. Från institutet
utgivas dels månadsskrifter, dels årsböcker. A. A-n.
Lantbrukskapital. I L. ingå alla de förmögenhetsföremål
som deltaga i jordbruksproduktionen. Ur
jordbruksekonomisk synpunkt indelas L. lämpligen i
fastighetskapital och driftskapital.
Fastighets- eller grundkapitalet omfattar de
förmögenhetsföremål, som vid överlåtande av jordbruksfastighet
582
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
