- Project Runeberg -  Svenskt lantbrukslexikon /
637

(1941) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mejeriavfall ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mejeriavfall -

fett, har numera icke någon större betydelse, utan
övervägande delen skummjölk erhålles nu genom
separering, varvid fetthalt en uppgår till högst 0,1 %.
Skummjölkens proteininnehåll beror dock av
fett-halten i den helmjölk, från vilken den härstammar,
emedan fet helmjölk har högre äggviteinnehåll än
mager. Torkad skummjölk framställes också. Den
innehåller c:a 34 % protein och 50 % socker.

Kårnmjölken innehåller c:a 0,6 % fett, 3,2 % protein
och 4,0 % socker. Även kärnmjölken torkas stundom,
varvid produkten innehåller c:a 33 % protein, 6 %
fett och 46 % socker och mjölksyra.

Vassla är torrsubstansfattigare än skum- och
kärnmjölken, i det dess proteinhalt endast är 0,8 %, medan
dess sammansättning i övrigt överensstämmer med
skummjölkens. Den torkade vasslan innehåller uppemot
70 % socker samt 12 % protein och 4 % fett.

Dessa avfalls näringsvärde är:

Skummjölk Kärnmjölk Vassla
färsk [-torkad-] {+tor- kad+} färsk [-torkad-] {+tor- kad+} färsk [-torkad-] {+tor- kad+}
Kg per fe (g) 8,8 0,83 8,8 0,83 12,3 0,82
» » » (s) 8,2 0,88 8,2 0,79 12,4 0,82
» » » (h) 8,1 0,82 8,1 0,77 12,4 0,83
Smältbar
äggvita......% 3,2 31,1 3,0 29,6 0,8 10,9
per fe (g), gram 280 260 270 250 90 90

Det för vasslan angivna näringsvärdet gäller skummad
vara; den oskummade har ett 5—7 % högre
näringsvärde. M. äro mycket koncentrerade fodermedel.
Deras innehåll av nyttigt protein är mycket högt,
vilket är deras värdefullaste näringsämne.

M. lämpar sig särskilt till svinen. Den moderna
svinskötseln är i stor utsträckning baserad på M. Som
komplement till säd är särskilt skum- ocli kärnmjölk
mycket värdefulla, vartill även medverkar det höga
biologiska värdet hos den ingående äggvitan (se
Äggviteämnen). Skummjölken syras stundom före
utfodringen, vilket icke påverkar dess näringsvärde.
Inverkan på fläskets fasthet och färg är mycket god. —
Även till höns har M. visat sig ha stort värde enligt
nyare undersökningar, vilket särskilt gäller
skum-och kärnmjölk. F. J—l.

Mejeriernas riksförening, Svenska, u. p. a., bildad 1932,
säte i Stockholm, är en hela landet omfattande
sammanslutning av mejeriorganisationer, mejeriförbund
eller -fusioner, vilka i allmänhet omfatta områden av
ett läns storlek. M. har till ändamål att främja
medlemmarnas ekonomiska intresse genom att i den
utsträckning, som erfordras, försälja medlemmarnas mjölk
och mejeriprodukter och förmedla inköp av för mejeri-

- Mejerihantering

driften erforderliga förnödenheter, ävensom att idka
annan därmed förenlig verksamhet. Dessutom skall M.
genomföra prisutjämning mellan medlemmarna, söka
reglera osttillverkningen, arbeta för förbättrad
organisation och rationalisering av mejerihanteringen,
arbeta för ökad konsumtion av mjölk och
mejeriprodukter, följa de statliga åtgärderna på området
samt i övrigt befrämja mejerihanteringen. Till M. voro
1941 anslutna 29 mejeriförbund och -fusioner,
representerande 569 mejerier och 250 undermejerier.
Exporten av stnör sker numera så gott som
uteslutande genom M. G. Y-n.
Mejerifusion, se Föreningsrörelse.

Mejeriförbund, se Andelsförening och Föreningsrörelse.
Mejeriförening, se Andelsförening.
Mejeriförsök, Statens, se Alnarps lantbruks-,
mejeri-och trädgårdsinstitut.

Mejerihantering. Beredning av ost och smör var ända
till i början av 1800-talet en hushållsangelägenhet. I
samband med det stigande intresset för boskapsskötseln
följde även en bättre omsorg om mjölkens
tillvaratagande och bearbetning. Under 1840- och 50-talen
inrättades på många ställen mejerier och »osttryckerier».
I och med att mjölkhushållningen kom att handhavas
av särskilt yrkesfolk, som ofta voro inflyttade
schleswig-holsteinare, förbättrades mjölkhushållningens teknik.
Enligt den holsteinska metoden borde mjölken hållas
söt och frisk under gräddsättningen. Därför förvarades
mjölken under gräddsättningen i svala lokaler,
mjölkkällare, upphälld i flata mjölkbunkar. Kärningen
skedde dels i de av gammalt brukliga stötkärnorna
men även i holsteinska kärnor*. Under mitten av
1840-talet infördes den av P. U. Gussander uppfunna
gräddsättningsmetoden. Mjölken silades upp i flata
bleckkärl och hölls vid omkr. 18°, då gräddsättningen
skedde snabbt. Skummjölken avtappades genom en
ventil i kärlets botten, varefter grädden samlades
och kärnades söt. I direkt motsats till Gussanders
grundsatser infördes av J. G. Schwarz på 1860-talet
gräddsättning under avkylning, som längre höll mjölk
och grädde friska. Därigenom underlättades
tillverkningen av fint och hållbart smör. Vid den schwarzska
metoden användes djupa plåtkärl, nedsänkta i iskallt
vatten, och gräddavsättningen skedde på hälften så
lång tid, som eljest var vanligt. Med denna metod
blev även platsbehovet mindre. Under 1870-talet
användes den schwarzska ismetoden allmänt i de allt
talrikare uppkommande mejerierna. En förutsättning
för ytterligare framgång var emellertid, att
mejerihanteringen skedde i större mejerier, utrustade med
ändamålsenliga lokaler och redskap samt yrkeskunnigt
folk och att även de mindre jordbrukarna bereddes
tillfälle att lämna mjölk till mejerierna. Detta skedde
dels genom att herrgårdsmejerierna började uppköpa

41—905197

637

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:15:40 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lantblex/0641.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free