Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pumpar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pumpar
Pyramidek
ventilen i tryckledningen. Dubbelverkande P. utgör
en kombination av tvenne P.
Membran- eller diafragmapumparna arbeta på
liknade sätt som sug- och lyftpumparna. Kolven är hos
dem ersatt med en skiva aV gummi eller läder, som vid
kanterna är vattentätt fastsatt vid pumphuset och på
mitten har en uppåt öppningsbar ventil.
Klaffpumparna äro ett slags dubbelverkande
sug-och lyftpumpar med runt pumphus och fram och åter
svängande kolvar. De användas ofta för
vattenuppfordring i mindre hus.
Kugghjulspumparna, som ofta användas som
oljepumpar, arbeta med tvenne roterande skivor med långa
kuggar. Vätskan suges in vid ena sidan av kuggskivorna
och matas ut vid den andra.
Centrifugalpumparna äro egentligen sug- och
tryckpumpar, i vilka energiöverföringen sker genom ett (eller
flera) roterande, skovelförsedda hjul. De sakna
emellertid ventiler och äro därför oömma och lämpliga att
använda även för tjockare vätskor såsom gödselvatten.
Pumpar. Fig. 3.
Centrifugalpump.
v vätskeintag, u
vätskeutlopp.
Pumpar. Fig. 4.
Ringpumparnas verkningssätt.
1. Före igångsättningen.
2. Under rotationen.
3. A sugkanal, B tryckkanal.
Pumphuset har hos dessa P. ett intag för vätskan i
centrum (v i fig. 3) och ett utlopp i periferien. I och
med införandet av snabbgående motorer ha dessa
pumpar alltmera vunnit utbredning på kolvpumparnas
bekostnad.
Ringpumparna (fig. 4) ha ett cylindriskt pumphus,
i vilket ett skovelförsett hjul roterar. Före
igångsättningen måste det finnas en viss mängd vatten i
pumphuset. Vid hjulets rotation bildar detta vatten en
vatten-ring runt pumphusets väggar. Utrymmet mellan
hjulets skövlar och vattenringen förändras till sin storlek
under rotationen. Därvid uppstår ett till en viss gräns
ökat och därefter avtagande vakuum (fig. 4; 2. Ökning
t. o. m. 4, därefter minskning t. o. m. 8.) Genom
inläggning av kanaler i pumphuset utnyttjas pumpens
såväl sug- som tryckverkan.
En hydraulisk* vädur kan även användas som pump.
För gödselvatten användes även kedjepumpar (se
Gödselvattenpump). N-g.
Pund, se Mått och vikt.
Pungsjukn, av en säcksvamp (Taphrina pruni),
förorsakad sjukdom på plommon. Fruktkarten ombildas
till långsträckta, tillplattade, kärnlösa, på ytan
rynkiga och sammetsmatta »pungar» och bli obrukbara.
Stundom bli även skott och blad missbildade och
förtjockade. Svampen kvarlever år från år i grenarna.
Man har tidigare ansett, att P. kan bekämpas endast
genom tidigt bortplockande av pungarna och
avlägsnande av de smittade grenarna genom beskärning, men
enligt senare rön är besprutning ett gott
bekämpningsmedel; man tillråder besprutning dels omedelbart innan
vinterknopparna börja öppna sig (kopparvitriol eller
stark svavelkalkvätska), dels omedelbart fore
blomningens början (basisk bordeauxvätska eller svag
svavelkalkvätska). Th. Lfs.
Pungsäck. se Könsorgan.
Pungsäcksbråek, se Bråck.
Purgatorsorterare, se Frörensningsmaskin.
Purgermedel, avföringsmedel*.
Purinämnen, se Äggviteämnen.
Purjo, se Lök.
Purrhavre, se Havre.
Pusclikinia, liljesläkte, vilkens arter ha smala blad
och klocklika, flikiga blommor. P. Scilloides, som
härstammar från Mindre Asien och har ljusblåa
blommor, är en av våra tidigaste vårväxter. G. Dbg.
Puts, se Murverk.
Pyogena bakterier, se Varbildning.
Pyogenesinfektion (kalv), se Kalvsjukdomar.
Pyracantha coccinia, en sydeuropeisk, vintergrön,
tornig buske med glänsande, mörkgröna blad, vita
blommor i kvast och lysande, röda frukter. Den
odlas som prydnadsväxt. G. Dbg.
Pyramidek, se Ek.
773
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
