Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vitbok ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vitbok
Vårbruk
Vitbok, se Avenbok.
Vitdiarré hos kyckling, se Hönssjukdomar.
Vitgran (Picea canadensis L.), från n.ö. Amerika, har
hårdare och varaktigare virke än vår gran och är mera
anspråkslös på jordmån. Inplanterades på sin tid på
flygsandsfält. Då emellertid tillväxten är svag,
användes V. numera ej i skogsbruket. Förekommer ibland
som prydnadsträd. R. L-k.
Vitgröe, se Gröe.
Vitgylling, se Äpple.
Vitklöver, se Klöver.
Vitkulla, se Baldersbrå och Kullor.
Vitkål, se Kål.
Vit lantkanin, se Kaninraser.
Vitmelot, se Sötväppling.
Vitmetall, se Metall.
Vitmossa, se Mossa.
Vltmosskärr, se Myr.
Vitmoss-starrtorv, se Torv.
Vitmosstorv, se Jordarter, Lösa avlagringar och Torv.
Vitmålla, se Målla.
Vitmåra, se Måra.
Vitpil, se Pil.
Vitplister, se Plister.
Vitpoppcl, se Poppel.
Vitpytta, se Achillea.
Vitriol, se Sulfat.
Vitriololja, se Svavelsyra.
Vitrost (Albugo candida; Cystopus candidus), en med
bladmögel* närbesläktad parasitsvamp, som angriper
talrika arter av korsväxternas familj, t. ex. kålrot, rova,
kål, rädisa och pepparrot. Den bildar på blad och
stjälkar, vilka bli ansvällda och missbildade, kritvita
dynor, bestående av palissadartat ordnade, korta
mycelgrenar, som i kedjor avskilja förökningskroppar.
Dessa, som spridas med vinden, kunna fungera
antingen som sporangier, i vilka svärmsporer* bildas,
eller som konidier, vilka direkt utväxa till myceltrådar.
Störst skada gör V. på fröodlingar, då
blomställningarna ofta bli starkt missbildade och blomning eller
fruktsättning undertryckes. Besprutning av sådana odlingar
med bordeauxvätska torde vara lönande.
Oskadliggörande av angripet växtavfall, som innehåller
övervintrande äggsporer, är viktigt. Th. Lfs.
Vitrot, se Kvickrot.
Vitsenap, se Grönfoder och Senap.
Vittring, se Förvittring.
Vitven, krypven, se Ven.
Viva, se Primula.
Vivanit, ett amorft järnfosfat av jordaktig konsistens,
i ursprungligt tillstånd gulgrått, under luftens inverkan
klarblått eller blågrön!. Förekommer som en sällsynt
inlagring i myrarnas lagerföljder. H. O-d.
Vivlar (fam. Curculionidae) kallas en stor skalbaggs-
familj, vars flesta arter äro lätt igenkännliga därpå att
huvudets främre del är mer eller mindre starkt
utdraget till en slags snabel, i vars spets munnen är
belägen. På detta parti sitta också antennerna, vilka
hava en längre skaftled och ett flertal korta småleder.
De kunna därför kallas pisklika och kunna vikas ihop
och fällas in i en på snabeln belägen fåra. Snabelns
uppgift är att borra hål i växtdelar och i dessa hål
läggas sedermera äggen. Hos en del arter, vilkas larver
leva i eller på rötter, och som lägga sina ägg direkt på
marken, är också snabeln ytterst kort, knappt märkbar.
Till denna familj räknas talrika skadedjur, såsom
hallon viveln*, klöverspetsvivlarna*, kålgallviveln*,
kålviveln, lövvivlarna, nötviveln, rapsvivlarna*,
snytbaggen*, vickerbladviveln*, äppleblom viveln* och
ärtviveln*. A. T.
Volm, se Såte.
Voit, se Elektricitet.
Volymvikt, jords, se Jord och Jordanalys.
Vresighet, se Virke.
Vriekning, se Ledlidande.
Vridprov, se Såningsmaskiner.
Vridrost, se Knäckesjuka.
Vurst, se Vagnar.
Wyandotte, se Hönsraser.
Vågrandig jordloppa, se Jordloppor,
Våm, se Fodersmältningsorgan.
Våmförlamning är icke något självständigt lidande utan
följer sekundärt till en akut peritonit (se
Mag-mellan-gärdsinflammation) eller till en akut löpmagskatarr till
följd av otjänligt foder (se Foderförgiftning). Kan
även uppstå som följd av skador på vagus-grenarna i
samband med en traumatisk
mag-mellangärdsinflam-mation. N. L.
Vång, i Skåne använd beteckning för åkerskifte.
Wångens hingstupplödningsanstalt, se Hästavel.
Vàradonis, se Adonis.
Vårbrodd (Anthoxanthum odoratum L.), ett lågvuxet,
tidigt, bladrikt, mjukt och spätt, tätt tuvat, mångårigt
gräs med tät, sammandragen axvippa av slutligen
gulglänsande, utdragna småax. På grund av hög .halt
av kumarin* är V. välluktande och till följd härav
brukade det tidigare förordas för inblandning i vallar;
man utgick nämligen ifrån att det skulle göra höet
mera välsmakande. Man har emellertid senare
kommit underfund med att kreaturen ej tycka om
ku-marinlukten. Ur praktisk synpunkt har V. nu ej
längre något intresse. H. O-d.
Vårbruk. Under begreppet V. förstår man i regel
jordens iordningställande till sådd på våren, men
understundom innefattas häri även annan
vårbearbetning på våren, såsom vältning och harvning av
höstsäd o. a.
V. i förstnämnda bemärkelse måste utföras olika för
1029
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
