Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Lantbrukets utveckling i skilda länder
- III. Den nyare tiden. 1500-1815
- Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
III. Den nyare tiden.
1500—1815.
De världshistoriska händelser, vilka i den allmänna historien beteckna
övergången från medeltiden till den nyare tiden, inledde även för
lantbruket ett nytt tidsskede.
Uppkomsten i flertalet av Europas länder av en stark central
konungamakt, vilken samlade de förut i en mängd små välden splittrade länderna
och folken till nationella stater, gjorde dessa till enheter även för den
ekonomiska politiken, vilken därigenom kunde fullfölja sina strävanden för
näringarnas utveckling med större enhetlighet, målmedvetenhet och kraft.
Tyskland förblev väl splittrat i ett flertal småstater, men inom var av dem
samlades statsmakten hos en furste. Med feodalväsendets upphörande bröts
småningom jordherrarnas till godtycke och förtryck urartade makt över
jordens brukare, och dessa fingo möjlighet att återvinna fri
bestämmanderätt över sin jord och hushållning.
Grunden till adelns privilegierade ställning, dess tjänstgöringsskyldighet i
landsherrens rytteri, upphörde, men adelsmännen bibehöllo sin socialt och
ekonomiskt högre ställning genom att de ensamma hade tillgång till officers-
och ämbetsmannatjänster, som gåvo dem en tryggad ställning. De började
numera, många därtill tvungna för sitt uppehälle, att själv bruka sina gods.
Häri låg en anledning till att samla jorden till större gårdar, och härtill
bidrog även den från de nyupptäckta eller numera lättare tillgängliga
världsområdena kommande tillströmningen av ädla metaller, som stegrade prisen
å spannmål och andra lantbrukets produkter. Då spannmålsodlingen med
större framgång kan bedrivas vid större än vid mindre jordbruk, blev detta
en anledning att utvidga huvudgårdarna genom indragning av underlydande
bondgårdar, varmed gärna följde, att de återstående godsböndernas
arbetsplikt och avgäld ytterligare ökades. Herrgårdarnas tillväxt hade dock även
den betydelsen för lantbruket, att de hade större anledning och medel att
genomföra förbättringar, och det blev därför huvudsakligen vid dessa och
kungliga domängårdar, som framsteg i åkerbruk och trädgårdsskötsel ägde
rum, under det att bondjordbruket ända intill senaste tid i allmänhet blev
föga berört av framåtskridandet.
Bönderna voro vid den nyare tidens början starkt undertryckta. Deras
ställning närmade sig i så gott som alla Europas länder livegenskap, där
sådan ej verkligen rådde, och de resningar, som under slutet av medeltiden
och i förra delen av den nyare tiden uppstodo i åtskilliga länder,
framkallades av deras förtryck och armod, delvis i förbindelse med de av
kyrkoreformationen väckta religiösa frihetssträvandena. — Sedan de blodigt
kuvats, ledde de merendels till ytterligare försämring av böndernas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 14:48:42 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lanthist/0227.html
