Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bekräftades även av Kossowitsch i Petersburg, Prianisjnikow
i Moskva och H. G. Söderbaum m. fl., vilka även visat, att fosforsyrans
löslighet beror ej blott av hennes mättningsgrad, i det att difosfat, som finnes
i återgångna superfosfat och precipitat, i detta avseende intager en
mellanställning mellan monofosfat (i superfosfat) och trifosfat (i benmjöl och
råfosfat), utan även av inverkan av andra samtidigt givna gödselmedel, så att
s. k. fysiologiskt sura salter (t. ex. ammoniumsulfat), av vilka huvudsakligen
den basiska delen upptages av växten, befordra lösningen av eljes mindre
löslig fosforsyra. Erfarenheten har också visat, att t. o. m. mineralfosfat i
mycket finfördelat skick kunna giva god gödselverkan, och sådana användas
även rätt mycket i Amerika till direkt gödsling.
Vid början av 20:e århundradet gjordes ett antal uppfinningar, varigenom
luftens kväve överföres i till gödsling användbar form och sålunda beroendet
av salpeterlagren i Chile minskats. En av dessa var Adolf Franks
uppfinning 1903 att låta glödande kol binda fritt kväve, varvid bildas
kalciumcyanamid, som gödselmedel vanligen kallat kalkkväve. En annan var
luftkvävets oxidation till salpetersyra i en stark elektrisk ljusbåge, en
uppfinning, som i praktiken tillämpas dels efter norrmännens O. Birkeland
och Sam Eyde metod att framställa kalksalpeter (Norgessalpeter) och
ammoniumsalpeter, dels efter tysken Schönherrs metod för framställning
av kalksalpeter. Något senare var tysken Fritz Haber’s år 1913
offentliggjorda metod att framställa ammoniak av väte och kväve under inverkan
av en katalysator vid högt tryck, en tillverkning som blivit en storindustri
i Tyskland.
Användningen av konstgödsel bar starkt ökats i vissa länder, och står i
stort sett i direkt förhållande till skördetalens storlek. Den var år 1922 i
några av de viktigare produktionsländerna 1 kg. på hektar jordbruksareal.[1]
| Fosforsyra | Kali | Kväve | |
| Nederländerna | 76 | 29.7 | 18 |
| Belgien | 23 | 9.4 | 7 |
| Storbritannien och Irland | 18 | 2 | 4 |
| Tyskland | 16 | 29.6 | 11 |
| Frankrike | 17 | 6 | 2 |
| Schweiz | 13 | 4.7 | 2.5 |
| Danmark | 14 | 1.9 | 1.7 |
| Sverige | 5 | 2 | 2 |
| Norge | 5.2 | 5.6 | 4.2 |
| Finland | 4.8 | 0.8 | 0.3 |
| Nordamerikas Förenta Stater | 3.6 | 1 | 1.1 |
| Canada | 0.014 | 0.08 | 0.08 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
