Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling / 676 (1925) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Danmark

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Genom offentliga jämförande försöksodlingar, anordnade av
Planteavls-udvalget (sid. 669), ha olika stammars odlingsvärde prövats, och med stöd
härav ha stammar med hög avkastning av torrämne utbildats och
undanträngt de mindre givande.

Odlingen av rotfruktsfrö har starkt ökats och tillika under ledning av
L. Helweg nått en hög grad av fullkomning. Den fyller nu landets eget
behov av såväl sockerbets- som
foderrotfruktsfrö och lämnar även
tillgång till en avsevärd export.

Fig. 151. Konsulent Peter Nielsen.

Vallodlingen har alltsedan
koppelbrukets införande upptagit
omkring 37 proc. av åkern. Till en
början insåddes vanligen rödklöver,
som började efter de stora
agrarreformerna ensam eller i blandning
med timotej. I början av
1800-talet förordades även fioringräs på
grund av de goda resultat av dess
odling, som spordes från Irland.
Alsikeklöver började omkring 1840
odlas av N. E. Hofman-Bang
men fick först tjugu år senare
någon allmännare användning. Då
rödklövers avkastning nedgick till
följd av jordens inträdande
klövertrötthet, ökades inblandning av
gräs, särdeles engelskt rajgräs och
timotej, och sedan P. Nielsens studier (sid. 669) över olika vallväxter
och fröblandningar visat fördelen av blandning av flera gräs- och
baljväxtarter, ha sådana till största delen ersatt såväl rena klövervallar som
klöver-timotejblandning.

På jord, där klöverål, klöverrötare och andra parasiter göra
klöverodlingen mindre säker, har man på senare tid börjat ersätta den med
käringgigel. Av gräs hava jämte engelskt rajgräs och timotej italienskt rajgräs,
ängssvingel, hundäxing och renlosta vunnit mest användning. Sedan slutet
av 1800-talet har odlingen av blå lucern allt mer ökats och ersatt rödklöver.
Under det att vallfrö tidigare till största delen hämtades från utlandet,
av rödklöver från Schlesien och angränsande trakter, av italienskt och
engelskt rajgräs från England och av andra gräs från Tyskland, har under
de senaste årtiondena den inhemska fröodlingen ökats, så att även en
betydlig utförsel de flesta år äger rum.

Ängens areal har alljämt avtagit genom upplöjning till åker, men här och
var ha nya ängsmarker vunnits genom sjösänkningar.

TRÄDGÅRDSODLINGEN var vid periodens början föga omfattande och
intog en låg ståndpunkt.[1] År 1876 intog den 0.8 proc. av hela ytvidden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>