Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Lantbrukets utveckling i skilda länder
- IV. Det rationella jordbrukets period
- Australien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
AUSTRALIEN.
| Litteratur. |
| Andersson, Gunnar. Australien. Natur och kultur. Stockholm 1915. |
Hareus, Will. South Australia. Its history, resources and produetions.
London 1876. |
Institut intern. d’agriculture. Bulletin des institutions economiques. Rome
1912 N:o 3, 1913 N:o 3. |
Kort efter det England tagit Australien i besittning utsågs det till en
straffkoloni, dit den första fångtransporten anlände år 1788. Då
fångar frigåvos, erhöllo de smärre jordlotter, i regel 30 acres, till besittning
och brukning mot en låg avgift. Samtidigt började fria immigranter att
anlända, och fingo jordbesittningar på 100 acres mot en låg årlig avgift efter
5 frihetsår.
Från år 1825 vidtog även försäljning av större områden, intill 4,000 acres
för 1 person och 5,000 acres för hel familj, och 6 år senare blev regel, att så
snart ett område blivit uppmätt, utbjuda jorden inom detta på auktion, och
vad som därvid ej gick åt, såldes sedan under hand åt hugade spekulanter.
Dessa upplåtelser skedde inom det först i besittning tagna fruktbara
kustområdet i öns sydöstra del, men redan 1813 trängde pioniärer över de berg,
kustcordilleran, som i väster begränsade detta område, in i den stora slätten
som utbredde sig åt väster. Här blev till följd av regnbristen ej fråga om
odling, men däremot visade sig den naturliga växtligheten av saftiga
stepp-växter, »saltbuskar», och vid något större vattentillgång av gräs lämna fåren
ett utmärkt bete, och här lämnades betesrätt å större arealer mot en avgift,
som från 1846 bestämdes efter antalet får, 10 £ för 4,000 får, och med rätt
för innehavaren att förvärva jorden till egendom mot en låg köpeskilling.
Även nybyggare, som utan anmälan slogo sig ned i ännu icke uppmätta och
för kolonisation öppnade områden, fingo mot en låg avgift behålla den jord,
de tagit i besittning.
Nya kolonier av straffångar och av fria utvandrare anlades småningom,
och en jordbrukande befolkning spred sig över de delar av landet, som en
tillräcklig nederbörd gjorde lämpliga för odling, och fårägare med sina
hjordar över de inre regnfattiga men av en till bete lämplig växtlighet täckta
områdena.
Då i början av 1850-talet de nyupptäckta guldfyndigheterna åstadkommo
en stark tillströmning av invandrare, utfärdade de 6 kolonierna, som redan vid
denna tid bildats, var sina egna lagar för kolonisationen. De gå dock alla ut
på att skapa en fast bosättning på egen jord, tillmätt så, att den skall giva
sin brukare fullt uppehälle men hindra förvärv av större arealer för
spekulation. Allt efter som marken blir uppmätt, säljes den, som nyss nämnts, på
auktion eller under hand, varvid 1 £ per acre jämte kostnaden för vidtagna
jordförbättringar alltjämt varit lägsta pris, och de försålda lotternas normala
storlek är 640 acres, men större, där jorden är av sämre beskaffenhet. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 14:48:42 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lanthist/0862.html
