Lantmannens uppslagsbok / 36 (1923) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arbetare - Arbetarebostad - Arbetareföreningar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kontant lön bostad och mjölk, stundom även
potatis.

3. Torpare, landbönder,
herrgårdsbönder, arrendatorer av
jordbrukslägenhet å egendomens ägor mot
utgörande av avgälden i dagsverken med eller utan
häst. Dessa utgjorde förr den huvudsakliga
arbetsstyrkan vid flertalet bruksegendomar
och många herrgårdar i södra och
mellersta delarna av landet, men deras antal har
numera starkt avtagit. Ofta utlämnas torpen nu
mot penningavgäld eller utan sådan med
skyldighet att göra arbetet mot överenskommen
daglön. Se Torpare.

Enligt det år 1919 mellan lantarbetsgivarnas
centralföreningar och svenska
lantarbetarförbundet (Se Arbetareföreningar,
Arbetsgivareförening) från ²³/₁₀ 1919 för 2 år slutna
riksavtalet hava vissa former varit
fastställda för lantarbetarnas anställning. Se
Arbetsavtal.


Arbetarebostad. 1. Vid större gårdar, där
något avsevärt antal avlönade arbetare
användas, finnes för dem i regel ett eller flere
särskilda bostadshus. Anspråken på dessa voro
förr mycket små, och om än behovet av
utrymme något bättre än förr tillgodosågs, då
under förra århundradet herrgårdarnas
arbetare till allt större del kommo att bestå av
gifta statare, i det att dessa i regel fingo
åtminstone 1 rum och kök för var familj, så brast
så mycket mer i trevnad, då flere, ända till
10 familjer sammanfördes i samma byggning
Man har numera mer eller mindre nödtvunget
övergått till en- eller tvåfamiljshustypen,
vilken visserligen drager större kostnad, men
ökar trevnaden. Naturligtvis står
enfamiljsstugan främst beträffande trevnad, men
tvåfamiljsstugan kan praktiskt taget erbjuda
samma fördelar, om ingångarna förläggas till
byggnadens gavlar och mellanväggen mellan
bostäderna är väl ljuddämpande. För varje
familj bör anslås minst ett rymligt rum och
kök med förstuga, skafferi och övriga
erforderliga utrymmen. Anslås större plats, är det
lämpligt att inreda ett gavelrum å vinden.
Dessutom bör anordnas källare antingen under
byggnaden eller förlagd i någon backsluttning
samt ett uthus innehållande vedbodar etc. Som
exempel på en ändamålsenlig plananordning
hänvisas till vidstående fig. En liten
trädgårdstäppa för varje hushåll är ägnad att i
hög grad höja hemtrevnaden, främja
familjemedlemmarnas vana att taga vara på
småstunderna samt kan även lämna värdefulla bidrag
till hushållet och omväxling i kosten.                L. N. Gramén.

2. Enligt 1919 års hälsovårdsstadga skall
hälsovårdsnämnden i landskommun verka för
att sunda bostäder beredas kommunens
invånare, varjämte vissa föreskrifter om
bostädernas beskaffenhet givits, vilkas
efterlevnad nämnden bör övervaka. —
Lantarbetarna hava vid sina strävanden att genom sina
organisationers hjälp förbättra sina villkor
även uppställt vissa fordringar beträffande
bostädernas beskaffenhet. Enligt år 1919
ingångna lokalavtal (se Arbetsavtal) äger gift
arbetare få sund och väl uppvärmbar
familjebostad om 2 rum och kök eller 1 rum och kök
med en golvyta om tillsammans minst 33—35
m² utom garderober och skafferier och, då
sådant utrymme ej kan beredas, få ersättning
med 10 kr. per år och varje felande 3 m²
golvyta. Därjämte skall finnas källare eller
annan lämplig plats för vinterförvaring av
potatis, matbod, vedbod, del i tvättstuga,
hemlighus och svinhus samt, där så ske kan,
plats för höns. Tjänare i husbondens kost är
berättigad till egen säng med sängkläder i
varmt och snyggt möblerat rum.                H. J.Dft.

Arbetareföreningar. Den inom industrien
sedan flere årtionden så verksamma
sammanslutningen, vanligen yrkesvis, mellan arbetare
för befordrande av deras klassintressen,
började först vid slutet av förra århundradet sprida
sig även till jordbruket, där hittills det gamla
patriarkaliska förhållandet förblivit rådande.
År 1898 började vid några skånska gårdar en
lönerörelse med stöd av en fackförening, som
dock åter nedlades, sedan lönefrågan lösts. År
1904 bildades det Skånska
lantarbetareförbundet samt två år senare
Mellersta Sveriges
lantarbetareförbund. Dessa båda förbund
sammanslöto sig 1908 till Svenska
lantarbetareförbundet, vilket anslöt sig
till arbetarnas Landsorganisation.
Efter en tids avtynande, varunder förbundet
utträdde ur landsorganisationen,
återupplivades det år 1918, då samtidigt bildades
Uppländska lantarbetareförbundet.
År 1819 bildades Mellersta Sveriges skogs- och
lantarbetareförbund. I Norrland finnes även
en fristående förening av skogs- och
lantarbetare. Dessa föreningar hava huvudsakligen
genom hot och påbörjande av strejk framdrivit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>