Lantmannens uppslagsbok / 79 (1923) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Baljväxtbakterier - Balkplöjning - Ballar - Bandage - Bandmask - Bankräkning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ärter vid Centralanstaltens bakteriologiska
avdelning, Experimentalfältet. I dessa kulturer
äro b. odlade i steril jord såsom
näringssubstrat. Litt.: Meddelanden från
Centralanstalten för jordbruksförsök n:o 95 och 198, Chr.
Barthel, Mikroorganismerna i lantbrukets och
industriens tjänst, Stockholm 1916, sid. 245.                Chr. Bartel.

Balkplöjning betecknar ett plöjningssätt, då
varje plogtilta upplägges på en oplöjd balk.
B. utföres så, att tiltan lägges mot oplöjt land,
varefter nästa fåra köres på andra sidan om
den av den omvända tiltan täckta balken.
Detta göres enklast med växelplog (se
Plog), då man börjande från ena sidan kan
lägga alla tiltor åt samma håll. Om vanlig
högerplog användes, måste man, för att
undvika tomkörning, köra kring den första öppna
fåran vändande till vänster, tills det uppkörda
nått sådan bredd, att tomkörningen blir för
lång, och därefter börja ny plöjning på samma
sätt på lämpligt avstånd.

Balkplöjning.

B. tager blott hälften så lång tid som
vanlig plöjning, emedan ju blott hälften av
jorden vändes, och brukas därför stundom på
hösten på styv jord, då full plöjning är svår
att medhinna. En fördel är ock vattnets
fullständiga avledande i de öppna fårorna och
jordens därpå beroende tidiga upptorkande på
våren. Vårbruket kräver emellertid mer
arbete på våren än av fullt plöjd jord.

Ballar, de 2 rundade upphöjningar, som hos
hov- och klövdjur baktill bilda en
fortsättning av kronan. Jfr Hov.

Bandage. Se Benbrott.

Bandmask. Se Binnikemask.

Bankräkning. I. Insättning.

1. Giro- eller Upp- och
avskrivningsräkning. Ränta, vanligen 2—2.5
%, beräknas från första helgfria dag efter
insättningen, och lägges i början av varje år till
kapitalet. Uttagning sker utan föregående
uppsägning, genom check, som kan ställas till
räkningshavaren själv eller order eller till
annan person eller order och kvitterad av den,
på vilken den är ställd eller överlåten,
överlåtelse antecknas å checkens baksida. Då
räntan är låg, användes räkningen blott för
penningar, som man vill hava tillgängliga när
som helst utan dröjsmål.

2. Kapitalräkning. Penningarna få
uttagas efter viss tids uppsägning. Ränta
beräknas från insättningsdagen, med högsta
gällande procent vid 4 månaders eller längre tids
uppsägning samt 0.5 % lägre för varje månads
kortare uppsägning; den höjes eller sänkes
utan särskild åtgärd efter bankens
tillkännagivande samt lägges varje ³⁰/₆ och ³¹/₁₂ till
kapitalet. Insättaren äger att efter gottfinnande
göra ytterligare insättning i räkningen och,
med iakttagande av överenskommen
uppsägningstid, uttaga större eller mindre del av sitt
tillgodohavande. Kvitto å gjord insättning
kan ej begagnas som hypotek eller överlåtas
åt annan. Uttag före uppsägningstidens slut
plägar medgivas mot visst mindre
ränteavdrag.

3. Depositionsräkning skiljer sig
från kapitalräkning i följande punkter:
räntan lägges ej till kapitalet utan är att lyfta
halvårsvis eller då depositionen uttages, med
företeende av depositionsbeviset för påskrift;
vid insättningen erhålles ett depositionsbevis,
vars hela belopp i regel skall på en gång
lyftas, och nya insättningar kunna ej göras
på detsamma; det är en självständig
värdehandling, som kan belånas och överlåtas
genom påskrift; överlåtelse måste dock anmälas
i banken.

4. Sparkasseräkning. Medel å
denna räkning införas i en motbok, vari
såväl insättningar som uttag omedelbart skola
antecknas. Denna räkning är stämpelfri.
under det att övriga räkningar beläggas med en
stämpelskatt av 1 % å utbetald ränta. Ränta,
beräknad från första helgfria dag efter
insättning, vanligen den samma som för 3
månaders deposition, lägges i början av varje år
till kapitalet. Ränta betalas ej å mer än 3,000
kr. Uttag får enligt lag ske efter minst en
veckas uppsägning men med rätt för banken
att medgiva tidigare uttagning, vilket
tillämpas så, att uttag intill 1,000 kr. i
kalendermånad medgives utan uppsägning, större uttag
endast mot ett mindre ränteavdrag, vanligen
¹/₃ % å det uttagna beloppet.

5. Sparbanker mottaga penningar
till av banken bestämd ränta (vanligen
något över sparkasseränta), vilken beräknas
från insättningsdagen och tillägges
kapitalet vid årets slut eller betalas vid uttagande
av tillgodohavandet. Uttagning efter bestämd
uppsägningstid, dock med rätt för
styrelsen att medgiva tidigare uttag.
Sparbanksbok skall uppvisas vid insättning och uttag
för beloppens införande. Lag om sparbanker
²⁹/₇ 1892.

II. Banklån.

1. Egentliga banklån utlämnas
mot pant (hypotek) av till banken överlämnad
och förskriven realsäkerhet (aktie, obligation,
fastighetsinteckning o. dyl.) eller ock mot
borgen eller mot dessa båda slag av säkerhet
samtidigt. Låneansökan skall åtföljas av
revers å lånebeloppet med ränta, tills
betalning sker. Reversen skall jämväl innehålla
förskrivning å den erbjudna säkerheten samt
vara försedd med utställarens namnteckning
jämväl under pantförskrivningen, bevittnad
av 2 personer. Då borgenslån sökes, brukar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>