Lantmannens uppslagsbok / 123 (1923) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bikupor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Halmkupa. Al. Lundgrens modell.

Halmkupor. I Tyskland, där biskötsel
i halmkupor å en del trakter bedrives i stor
skala, finnas två huvudtyper av dylika kupor,
lüneburgerkupan och kanitzkupan.
Lüneburgerkupan är 30—40 cm. i diameter
och 40—50 cm. hög. Flyghålet är ej beläget
vid underkanten, utan på c:a 30 cm. höjd från
denna. Detta på grund av att biskötarna flytta
med sina bin. Kanitzkupan består av
två kransar. Varje krans är 30—32 cm. i
diameter och 20—21 cm. hög samt är försedd med
flyghål i underkanten, över de båda kransarna
lägges ett halmlock. Vill man nu skörda den
övre kransen, neddrivas bina och kupan
avskäres på mitten, varefter en ny krans sättes
under. Denna underkransning får ej ske, förr
än samhället lämnat förstasvärm, på det att
undre kransen ej må bli full av drönarbygge.
I varje krans finnes flyghål, men det övre
tillslutes, när det ej behöves. För att bekvämt
kunna påsätta skattlådor (se d. o.)
konstrueras numera halmkuporna med platt
tak. För att lättare kunna uttaga kakorna
har författaren konstruerat en halmkupa, som
är 50 mm. vidare nedtill än upptill. Kupan
är 35 cm. hög, 35 cm. i diameter nedtill och 30
cm. upptill, allt invändigt mått. Väggarna äro
4 à 5 cm. tjocka, taket platt med 10 cm.
topphål. I marknaden finnas även numera kupor
av pressad halm med en 50 mm. träsarg
upptill, i vilken infällts kakbärarelister, på vilka
konstkakstrimlor eller kakanvisningar fästas
med smält vax för att bina skola bygga vackra
parallella kakor, över kupan lägges ett
halm- eller trälock. Kupans invändiga mått äro:
höjd 34 cm., diam. 31 cm. Ävenså finnas s. k.
halmramkupor. Dessa torde dock hänföras
till, ramkupor. Till halmkupan hör en botten,
som är 2 a 3 cm. större i diameter än kupan.
Genom att mittbrädan göres 100 à 150 mm.
längre, uppstår ett utsprång, som kallas fluster.
Såvida icke flyghål gjorts i halmkupan mellan
första och andra bandet, måste ett sådant
göras genom att utgräva bottnen i mitten ut
mot flustret.

Ramkupor. Redan tidigare hade försök
gjorts med rörligt kakbygge, men de första,
som praktiskt genomförde denna tanke, voro
den tyske prästen J. Dzierzon och den
amerikanske pastorn Langstroht, vilka genom sina
uppfinningar gjort biskötseln den största
tjänst. Den i art. Biskötseln omnämnde Huber
arbetade med en s. k. bladkupa,
konstruerad så, att ramarna voro placerade i vinkel
mot flustret som bladen i en bok och kunde
uttagas bakifrån. Så snart ramkupor efter
Dzierzons tid började allmänt användas,
konstruerades i Tyskland olika bladkupor, och
sådana användas ännu därstädes. De äro dock
mycket opraktiska. Dzierzons kupa var en
s. k. skåpkupa med behandling endast
bakifrån. För att kunna komma åt den innersta
ramen måste man således plocka ut alla
ramarna. Denna kupa är egendomligt nog ännu
den i Tyskland allmännast förekommande.
Den kom rätt tidigt i bruk i Sverige, men
förändrad så, att kupan kunde behandlas både
uppifrån och bakifrån, vilket var en väsentlig
förbättring. Den hade höga, smala ramar.

Dansken kantor Hans Erslev konstruerade
en kupa, där han vände den höga ramen till
liggande ram. Härav fingo vi lågnormal-
eller Erslevskupan, 222 x 366 mm. Denna
kupa är nu den i Sverige allmännast
förekommande, fast den numera merendels försetts
med den svenska svearamen, som är
300x300 mm. utvändigt mått. Kupan är
rymlig och kan behandlas både bakifrån och
uppifrån. Från Erslevskupan har sedermera
en massa kupor med obetydliga förändringar
utgått i marknaden under allahanda namn.

Erslevskupan.

Uppstaplingskupor, som
huvudsakligen användas i England och Amerika, hava
tidigare även prövats i Sverige. En av förf.
konstruerad uppstaplingskupa med den svenska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>