Lantmannens uppslagsbok / 156 (1923) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bok - Bokföring

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

äro friska; hästar äro särskilt känsliga för
detsamma. Fettet, som är oljeartat, gör fläsket
efter bokollonutfodring löst. Oljan kan
utpressas och är användbar till matolja.
Pressåterstoden, bokollonkakor, vare sig
skalade eller oskalade, överensstämmer i
sammansättning och fodervärde nära med
bomullsfrökakor.                M. W.

Bokföring, bokhålleri, en
systematisk ordnad uppteckning av tillgångar och
värdeomsättning av penningar, varor eller
arbete.

Bokföringens uppgift i jordbruket är att
göra reda för driftens ekonomiska ställning och
resultat, d. v. s. storleken av det i
lantbruksdriften nedlagda kapitalet samt dess
nettoavkastning. Lantbrukets b. kan och bör även
påvisa felen och förtjänsterna i driftens
ekonomiska planläggning samt skaffa nödigt
underlag för lantmannens skattedeklaration.

Med hänsyn till omfattningen skiljes
på enkel lantbruksb., då endast
resultatet från lanthushållningen i dess helhet
fastställes, och utvidgad b., då
särskilda räkningar uppläggas för de olika
driftsgrenarna för att fastställa det ekonomiska
resultatet från var och en av dessa. Med
hänsyn till formen för räkenskapernas
uppställning skiljes på enkelt
bokhålleri, då varje post antecknas endast en
gång, och dubbelt b. eller italienskt
b., då varje post antecknas två gånger,
d. v. s. på både mottagarens och
avlämnarens räkning. Den senare metoden är
arbetsammare men ger bättre självkontroll.
Vid lantbruksbokföringen använder man med
fördel i kolumnform uppställda tabeller för
de löpande anteckningarna, varemot själva
bokslutet bäst utföres efter det dubbla
bokhålleriets grunder.

Bokföringsperioden omfattar normalt ett
år. Bokföringsåret el. bokåret
bör väljas så, att inneliggande lager ej försvåra
en noggrann inventering, och därför helst börja
med någon av månaderna mars till juli.

Bokföringsarbetet kan uppdelas i:

1) Upprättande av inventarium,
d. v. s. en noggrann uppteckning av alla
tillgångar och skulder vid bokårets början och
slut.

2) Löpande bokföring, d. v. s. anteckning i
tidsföljd av omsättningar i penningar, varor
och arbetskraft.

3) Bokslut, d. v. s. systematisk
sammanställning av de erhållna räkenskapsresultaten,
så att en klar och riktig bild av den ekonomiska
hushållningen och dess resultat under bokåret
erhålles.

Inventarium upprättas bäst i en
särskild inventeringsbok, så uppställd,
att där kan införas inventeringsresultaten för
en följd av år, t. ex. en 10-årsperiod.
Inventeringen bör utföras med största omsorg och
upptaga alla tillgångar till både mängd och
värde samt alla skulder. Posterna ordnas
lämpligen under följande rubriker:

I.	Lanthushållningen.
	Fastigheten (jord-, byggnads-,
	grundförbättrings- och växtkapital).
	Levande inventarier.
	Döda inventarier.
	Förråd.
II.	Skogen.
III.	Annan förvärvsverksamhet
	(såg, kvarn, aktier o. s. v.).
IV.	Hushållet.
V.	Privat lösöre.

Fordringar och skulder kunna antingen
sammanföras var för sig eller ock uppdelas på de
olika avdelningar av driften, dit de rätteligen
höra.

Av inventariet skall framgå: storleken av
bruttoförmögenheten (aktiva), av
skulderna (passiva) samt som skillnad
dem emellan, nettoförmögenheten.
Genom jämförelse mellan nettoförmögenheten
vid bokårets början och slut framgår, huru
affärsställningen förändrats under bokåret.

För att inventariet skall rätt angiva
storleken av det i driften nedlagda kapitalet, böra
alla tillgångar upptagas till det verkliga
marknadsvärdet och samma värderingsprinciper
följas varje år (jfr Värde).

Den löpande bokföringen skall
redogöra för omsättningen under året av
penningar, varor och kreatur samt för
arbetskraftens användning. För densamma användes
följande böcker och listor: Kassabok eller
kassajournal, avräkningsbok, varu- och
kreatursjournal samt dagsverkslista och
arbetsjournal. Intet hindrar, att samtliga dessa
böcker eller journaler på mindre egendomar
sammanföras i ett band.

I kassaboken, kassajournalen,
antecknas alla inkomster och utgifter i löpande
följd. Genom att använda en journal med
tillräckligt antal kolumner underlättas
specificeringen av inkomster och utgifter på de olika
driftsgrenarna.

Avräkningsboken (rescontra) avser
att upptaga anteckningar av kreditaffärerna,
varvid särskild räkning, konto, upplägges
för var person, som man har kreditaffärer med.
På större egendomar för man lämpligen en
memorial, där kreditaffärerna först
antecknas i löpande följd, sida efter sida, för att
sedan överföras till avräkningsboken.

På större egendomar kunna kassaaffärerna
lämpligen först antecknas i en kassakladd,
varefter posterna ifrån kassakladden och
memorialen överföras och systematiskt ordnas i en
samlingsjournal, för att sedan därifrån, som
årssummor, överföras till huvudboken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>