- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
249

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elektrokultur - Elit - Elymus - Emberiza - Embrocation - Emmenthalerost - Emulsin - Emulsion - En - Enbet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

närmare utforska denna företeelse och bringa
den till praktisk användning ha sedan utförts,
men med mycket olika resultat. Först sedan
Selim Lemström i Helsingfors föreslagit att
låta högspänd elektricitet inverka på
växterna, nåddes säkrare verkan. L. satte en
elektricitetsmaskins ena pol i förbindelse med
ett trådnät, som var spänt över växterna, och
den andra med en i jorden nedsänkt zinkplatta,
och ansåg sig hava funnit, att de flesta odlade
växters tillväxt gynnas av den elektriska
strömmen, men vissa ss. ärter, rotfrukter, kål och
tobak hämmas av densamma. Ju bördigare
jorden och ju frodigare växterna voro, desto
kraftigare var skördeökningen, men i varmt
torrt väder blev inverkan skadlig. Vid försök
i större skala i England gjorde Oliver Lodge
metoden användbar på åkern genom att lägga
ledningsnätet så högt över marken, att man
kunde köra därunder. Genom att använda en
spänning av ända till 100,000 volt och tunna
ledningstrådar fick han en mycket stark
elektrisk utstrålning och skall på detta sätt ha
vunnit en säker och betydande skördeökning.
Emellertid ha i Halle anställda grundliga
försök givit fullkomligt negativa resultat, och
ej heller i andra länder igångsatta försök med
praktisk användning av e. ha givit anledning
till fortsättning. Litt.: S. Lemström. Om
elektricitetens inverkan på växande plantor,
Hälsingfors 1890 och 1891, samt A.
Rindell i Lantbr.Ak. handl, och Tidskr. 1910,
sid. 305.

Elit. Se Förädling.

Elymus. Se Strandråg.

Emberiza. Se Fink.

Embrocation. Se Avledande medel.

Emmenthalerost, »schweizerost»,
leder sitt ursprung från Emmenthal i kantonen
Bern men tillverkas i hela Schweiz och
mångenstädes utanför detta land. Formen
platt-cylindrisk, diam. ända till 1 m., tjocklek 12—15
cm., vikt 75—125 kg. Utmärkes genom
egenartad sötaktig smak och stora, glest men jämnt
fördelade ovala håligheter eller pipor. Smaken
härrör av sötsmakande aminosyror, som bildas
under inverkan av långstavformiga
mjölksyrebakterier, särskilt Bacterium casei ε v. Freud.,
vilken förhärskar i det av schweizerystaren
beredda och använda löpextraktet. Den
storpipiga texturen beror på en hög
eftervärmningstemperatur (55—56° C.) och på att
ostmassan upptages samlad till en klump under
vasslen. Den i Sverige (vid Alnarp) beredda
Emmenthalerosten framställes i ett mindre
format, med en vikt av 15—19 kg. och avviker
även i några an.dra avseenden från den äkta
varan men har dennas typiska smak och
textur. Till svensk e. användes fabriksmässigt
berett löpeextrakt samt pr. 100 kg. mjölk 100
—150 cm.3 renkultur av den nämnda
bakterien, omplanterad i steril skummjölk vid 40°C.                L. Fr. R.

Emulsin. Se Enzym.

Emulsion (av latinska ordet emulgere =
mjölka) en uppslamning av små fasta eller
droppformiga delar i en slemmig
vattenlösning. Mjölk är en e. av små fettdroppar i
mjölkserum, som är slemmigt av däri lösta
äggviteämnen. Då flertalet andra fettarter
hava samma näringsvärde som smörfett, har
man sökt att genom emulgering av billiga
fettslag i skummjölk framställa ene., som kunde
tjäna som ersättning för oskummad mjölk dels
till kalvfoder, dels till ystning. Emulgeringen
verkställes med en apparat, kallad emulsor,
som fördelar fettet i ytterst fina droppar och
inblandar dessa i mjölken. Användning av
dylik konstgjord e. för kalvuppfödning har
icke fått någon avsevärd användning, då det
visat sig förenat med svårigheter, emedan
kalvmagen är mycket känslig för fettets
beskaffenhet och för otillräcklig finfördelning av
detsamma. Däremot har ystning av med
billiga fettarter emulgerad skummjölk
kommit till användning. Se Margarinost. Även
vid margarinberedning bildas vid kärningen
först en e., ur vilken fettet sedan utkärnas
i fast form. Se Margarin. Oljor och skarpt
smakande ämnen ingivas som medicin i form
av e., för att den obehagliga smaken må mindre
framträda.

En, Juniperus communis L., som
förekommer allmänt i hela landet på mager och torr jord,
skiljer sig från övriga barrväxter (Coniferæ)
genom kransställda blad, som kvarsitta 3—4 år,
han- och honblommor på skilda stånd samt
genom att kottefjällen uppsvälla, så att kotten blir
bärliknande; denna mognar först på 3:e året,
varför på samma buske kan finnas mogna och
alldeles omogna »bär». Veden är mycket hård,
seg och varaktig, och då enen, som vanligen
har buskform, stundom utväxer till grövre
dimension, lämnar den ett användbart
slöjdvirke. Enstammar utgöra också det bästa
material till gärdesgårdsstörar och metspön.
Hela växten är rik på eterisk olja, varpå
användningen av delar av densamma grundar sig.
Enris användes vid rökning av köttvaror
och kan efter urkokning användas som
nödfoder (se Barris). Enbär äro genom sin
halt av harts, eterisk olja och druvsocker
användbara som urin- och svettdrivande medel
(Baccœ juniperi), till beredning av enbärsdricka
och genever-brännvin samt till foder. Till
medicinskt bruk skördas de fullt mogna, vilket
lättast sker genom att på senhösten i torrt väder
slå busken med smidiga käppar, så att bären
falla på underlagda skynken; därefter torkas
de i tunt lager samt rensas noga; 1.5 kg. färska
bär lämna 1 kg. torra. Till foder användas de
företrädesvis så, att lag kokas på dem att
användas som ersättning för mjölk åt kalvar,
men lagen är långt underlägsen mjölk i
näringsvärde.

Enbet. Se Anspann.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free