Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frysjord ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
i öktober. Annars företages kottsamlingen
vanligen på vintern, när avverkningarna
kommit i gång. Grankotten kan öppna sig vid
vanlig rumsvärme, varför mindre partier utklängas
i boningsrum. Tall- och lärkkott behöver
däremot minst 40—500 C. för att inom rimlig tid
öppna sig. Dessa kottslag insamlas i regel ej
förr än på förvintern; för tidigt insamlade
kottar lämna sämre frö.
Såväl gran- som tall- och lärkkottar utklängas
i mindre partier i särskilda s. k. sollavar.
Dessa göras vanligen omkring 2 m. långa och
1 m. breda med botten av spj älgaller eller
järntrådsnät, som genomsläpper fröet men ej
kottarna. Under gallret anbringas en flat låda,
där det utfallande fröet uppsamlas. Sollaven
täckes vanligen med driybänksfönster.
Kläng-ningen sker på våren, när solvärmet blir
tillräckligt. Det är av vikt ätt lufta sollaven.
Fröet tillvaratages minst varje afton.
F. i större skala sker vid särskilt inrättade
fröklängningsanstalt-ter, som
finnas av flere olika typer. Temperaturen vid
klängningen får ej överstiga den, som
behöves, för att kottarna skola öppna sig, och
fröet bör så fort som möjligt avlägsnas ur
värmerummet. Då hög värme (över 50° C.)
samt fuktighet nedsätter fröets grobarhet,
söker man klänga i så torr luft som möjligt genom
kraftig luftväxling medelst fläktar eller på
annat sätt. F. n. finnas i Sverige 18 större
och 46 mindre klängningsanstalter, varjämte
en del bärtorkerier under vintern användas
för f.
Sedan fröet utklängts, skiljes det från
frövingarna i särskilda frönötare eller för mindre
partier genom piskning i halvfyllda säckar eller
genom att fröet utbredes i tunna lager och
överstrilas med vatten, varefter det får ligga
en kort tid, då vingarna lossna. Slutligen
rengöres fröet från de lösa vingresterna och annat
avfall medelst en vanlig sädesharpa.
G. Sch.
Frökontroll. I äldre tider fästes rätt liten
vikt vid utsädesvarors beskaffenhet,
väsentligen av det skäl, att varje lantman i regel tog
utsäde av egen skörd, men sedan vallväxtfrö
blivit en viktig handelsartikel och den närmast
efter mitten av 1800-talet uppkomna
agrikulturkemiska försöksverksamheten medfört
kontroll över handeln med konstgödsel och
kraftfoder, väcktes även tanken på en offentlig
kontroll av utsädesvaror och framfördes först
av tysken Fr. Nobbe, vilken år 1869 vid
Tha-rand i Sachsen inrättade den första
frökontroll-anstalten samt genom en energisk agitation
och sin år 1876 utgivna Handbuch der
Samenkunde verkade för tankens allmänna
förverkligande. Frökontrollanstalter uppstodo snart i
flertalet länder med högre stående jordbruk.
I Sverige inrättades den första dylika anstalten
av August Lyttkens på Nydala vid Halmstad
år 1876 och fick snart många efterföljare. F. n.
finnas i Sverige 17 statsunderstödda, under
hushållningssällskapen hörande
frökontrollanstal-ter, vartill kommer Sveriges Utsädesförenings,
som har till uppgift att kontrollera Allmänna
svenska utsädesaktiebolagets utsädeshandel,
alla stående under statens kontroll och
arbetande efter en av K. Lantbruksstyrelsen
utfärdad instruktion (senast utfärdad 12/io 1916).
Efter överenskommelse arbetar frökontrollen
i Sverige, Norge, Danmark och Finland efter
i huvudsak överensstämmande bestämmelser.
Den ökade omfattning, som den offentliga
frökontrollen fått i Sverige, framgår av följande
-siffror:
Utförda analyser
Plombe-? vid samtliga anst. rade ut-
’ ’ " ––––––rjr.—:—~j~\ säden
-. ■ ......... i allt f°ri dt.
^______________________I brukare |________
1890.. . .’. ... . 6,467 2,808 — i
1900. . . . , . 10,849 3»899 34,o64
1910. ...... 19,695 9,331 77,278
1919. ..... I 42,818 I 10,598 I 416,1531
• Frökontrollanstalterna stå såväl jordbrukare
som utsädeshandlande till tjänst med
utförande av analyser å utsädesvaror mot en för
varje anstalt fastställd taxa samt äga att
plombera därtill värdiga befunna utsädesvaror.
Att frökontrollen i hög grad bidragit till
förbättrande av det använda utsädet, är
allmänt känt och framgår av en jämförelse mellan
analysresultaten från första åren av
kontrollens verksamhet med sådana från senare tid.
U n d e r s ö k n ingen skall enligt nyss
nämnda instruktion, där ej partiell sådan
begärts, vara fullständig och omfatta: härkomst
(se d. o.) och äkthet, renhet (med angivande av
de olika inblandningarnas art och mängd),
grobarhet (med angivande av grodda, hårda och
döda frön), antal svårare ogräsfrön, mjöldrygor,
brandkorn och larver per kg. frö,
groningshastighet (om sådan önskas), friskvikt och (om så
begäres) torr vikt av 1,000 frön, fuktighetshalt
samt sorteringsgrad hos säd och (om så önskas)
sortrenhet hos korn. Å analysbeviset
(analysattesten) skola dessa uppgifter införas jämte
föreskrifter om provtagning, vägledning för
utsädesvarors bedömande enligt
analysresultaten samt av lantbruksstyrelsen för fröslaget
fastställda normalsiffror för de viktigaste
egenskaperna.
Groningsbädden vid undersökningen
bör kunna upptaga den behövliga
vattenmängden och ej alltför hastigt låta vattnet
avdunsta samt vara genomsläpplig för luften.
Lämplig groningsbädd bildas av olimmat
papper (grå- eller läsk-, ej skrivpapper),
linne-eller bomullstyg, filt, lös jord, sågspån,
torvströ o. s. v. I vissa fall, t. ex. vid undersökning
av ofullständigt eftermognade spannmålsva-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
