Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fusicladium ... - Fåglar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Frön, särskilt sädeskorn, äro ofta, särskilt
om de utvecklats under fuktig väderlek, mer
eller mindre djupt genomträngda av
F.-svamp-trådar. . Detta inverkar menligt på fröets
grobarhet och skjutkraft. Enligt en del uppgifter
skall råg, som i högre grad smittats av F.,
innehålla ett giftigt ämne, som hos människor och
djur framkallar berusningssymtom (berusande
råg, ö r r å g). Andra författare anse en annan
svamp (Cladosporium herbarum Link.) som
orsak till nämnda förhållande.
Hos potatisknölar och en del andra
rotfrukter framkalla vissa F.-arter s. k. torröta.
De hos oss förekommande arterna synas dock
ej vålla allvarligare förluster; de torde endast
genom sår eller av andra svampar framkallade
skador kunna intränga i potatisknölen, men
bidraga säkerligen kraftigt till förstörandet av
knölar, som förut angripits av
bladmögelsvampen.
Hos flera slag av frukter, t. ex. äpplen,
tomater m. fl., framkalla F.-arter angrepp, vilka
ha karaktär av torröta.
Lövträdskräftans svamp, Nectria
galligena Bres., mest bekant som skadegörare
å äppleträd, äger ett Fusariumlikt
utvecklingsstadium. Det är troligt, att också andra
Fu-sariumarter kunna framkalla kräftartade
skador hos åtskilliga träd. — Litt.: Th. Lindfors.
Studier över fusarioser. Meddel. fr.
Centralanst, f. försöksväs. på jordbruksområdet N:r
203, och Flygblad N:r 75. Th. Lfs.
Fusicladium. Se Fruktskorv.
Fux. Se Färg, hårfärg.
Fyllda pannor. Se Gallor.
Fyllnadsfoder. Se Fodring.
Fyrbiand. Se Blandsäd.
Fyrkantplöjning. Se Figurplöjning.
Fyrskiftesbruk. Se Sädesbruk, Växtföljd.
Fyrskärning. Se Sågning.
Fyrslaget virke. Se Bilning.
Fysiologiskt sur, basisk. Se Reaktion.
Fysiostigmin. Se Alkaloid.
Fågelbär. Se Körsbär.
Fåglar, nyttiga eller skadliga
för jordbruket. 1. Nytta göra f.
huvudsakligen genom att förtära skadeinsekter,
övervägande insektätare äro trastar (se
d. o.), bland vilka dock snöskatan kan
göra skada genom att plundra körsbärsträden.
Flitiga insektätare" äro talrika småfåglar, ss.
trädkrypare, nötväcka, sångare,
flugsnappare, törnskator,
svalor, ä r 1 o r, lä r k o r och mesar samt
häcks p et, t ar (se d. o.). Den åverkan
sistnämnda göra på träden är av underordnad
betydelse, då de sällan skada fullt friska
stammar eller, grenar. Flera måsar samt
kråkor, råkor och kajor göra stort gagn
som larvplockare vid fältens plöjning, likasom
starar vid larvhärjningar på träden.
2. Skada göra många arter småfåglar
genom att plundra fält och trädgårdar på deras
335
gröda, men i vårt land finnas ej några f., som
leva uteslutande av odlade växter, och
växt-eller allätare kunna även gagna genom att
förtära ogräsfrön och insekter. Bland f
inka r n a kunna flera arter göra stor skada.
Så främst gråsparvar på den mognande
säden och ärterna i trädgårdarna, likasom de
även bortplocka ytligt liggande utsäde. Jämte
dessa räknas domherren som skadlig
genom sin åverkan på trädens och buskarnas
knoppar under vinter och vår. Men
finkfåglarna äro även insektätare, som kunna göra
stor nytta vid större larvhärjningar på träd
och buskar. Bland kråkfåglarna (se
d. o.) är kråkan ansedd som svårt skadedjur
på fälten och i trädgårdarna till följd av sin
vana att plocka upp utsädet och upprycka unga
plantor och gör även stort förfång för
plantskoleägarna genom att skada trädtelningar,
avbryta skott och grenar samt avskala barken.
I södra Sverige har den där vanliga r å k a n
i nästan än högre grad ansetts som lantmannens
fiende, och även kajan och skatan äro
besvärliga, bl. a. i körsbärsträden, där även
s t a r e n är en objuden gäst. Men dessa fåglar
göra, ss. ovan nämnts, också stor nytta under
insektrika år. A. T—n.
Som skadliga djur räknas i jaktlagstiftningen
örn, falk, berguv, du v- och sparvhök (se
Jaktlagstiftning).
. 3. K. k. av 8/n 191 2 ang. skydd
åt för lantbruket nyttiga fåglar gäller
följande arter: Ugglor: hornuggla, jorduggla
och tornuggla. Hackspettar: alla slag.
Skärrfåglar: kungsfiskare, blåkråka,
härfågel, nattskärra och tornsvala.
Tättingar: trädkrypare, nötväcka, mesar,
flugsnappare, svalor, sommargylling, kungsfågel,
gärdsmyg, kärr-, rör-, säv-, löv- och
egentliga sångare, bastardnäktergal, järnsparv,
vanlig och svart rödstjärt, näktergal, blåhake,
rödhake, buskskvätta, stenskvätta, ärlor,
piplärkor, siskor, steglits, bofink och stare.
Storkfåglar: vit och svart stork.
Samtliga dessa fåglar samt deras ägg och bon
äro fridlysta 1/8—15/9. (Svart stork är fridlyst
året om.) Det är dessutom förbjudet att för
fångst av dylika fåglar använda snaror, burar,
nät, fällor, limspön eller annat medel, som har
till ändamål att underlätta fångande eller
dödande i stor mängd. Undantag från
fridlysningsbestämmelserna medgives endast för
vetenskapliga ändamål samt till förekommande
av att fåglar anställa avsevärd skada på
trädgårdar eller planterade eller sådda fält.
Förseelser mot kungörelsen straffas med böter
fr. o. m. 5 t. o. m. 100 kr.
Beträffande kungörelsen, som ursprungligen
tillkommit genom en internationell
överenskommelse, kan anmärkas, att flera för lantbruket
bevisligen nyttiga fåglar, såsom tornfalk,
ormvråk och en del smärre ugglearter, icke
upptagits i densamma, medan den å andra sidan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
