Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hundkäx ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
484
av landet, där stor tillgång på bete finnes, om
än av magrare beskaffenhet, har
husdjursskötseln förblivit mindre intensiv, och särdeles
där en snabb avsättning av mjölk och därav
beredda produkter ej funnits, har den mera
varit riktad på tillfredsställande av ortens
behov av animala produkter och djuruppfödning.
Där rik tillgång på saftigt avfallsfoder
(bet-massa, melass, pulpa) och infört kraftfoder
(oljekakor, kli, majs) finnes, har däremot en
intensiv mjölkboskaps- och svinskötsel
utvecklat sig. Betenas beskaffenhet har även
haft stor inverkan på husdjursskötselns art,
så att magra men vidsträckta betesmarker
medfört fårskötselns fortvaro i föga minskad
utsträckning samt hästuppfödning och hållande
av i avseende på fodermängd mer förnöjsamma
kreatursraser (nordsvensk häst, fjällboskap
och lantfår), under det att saknaden av
betesmarker och därmed följande nödvändighet
att övervägande föda djuren på åkerns grödor
(grönfoder, rotfrukter) och inköpt kraft- och
saftfoder framkallat en intensivare
kreatursskötsel med utländska raser med större
förmåga att omsätta foder.
Hushållets räkning. Se Bokföring.
Hushållningsgille. Se Hushållningssällskap.
, Hushållningssystem. Lanthushållningen
använder åtskilliga olika produktionsmedel och
är sammansatt av flera produktionsgrenar,
vilka tekniskt och ekonomiskt gripa in i
varandra och inverka på varandras resultat.
Åkerbruk och husdjursskötsel stå sålunda i
växelverkan framför allt genom att det förra
lämnar kreatursföda åt det senåre samt av
detta mottager dragkraft och gödsel. Ängens
avkastning inverkar på hebovet av foderodling
på åkern och dennas olika grödor inverka på
varandra genom det tillstånd, vari de lämna
jorden. Skogshushållningen bereder
vinterarbete åt jordbrukets arbetare och dragare och
underlättar därför för detta underhållet av
önskvärd arbetsstyrka. För lantbrukets jämna
och ekonomiskt fördelaktiga fortgång fordras
därför, att det är anordnat som en organisk
helhet, i vilken de särskilda produktionsmedlen
och verksamhetsgrenarna stå i sådant
förhållande till varandra, som är lämpligt under för
handen varande yttre naturliga, samhälleliga
och ekonomiska omständigheter. De olika
sätten för en dylik enhetlig anordning av
hushållningen plägar betecknas som
hushållningssystem.
I avseende på sätten för avsättningen av
lantbrukets alster skiljer man mellan
naturahushållning, som huvudsakligen är
inriktad på att fylla gårdens befolknings och
husdjurs behov av livsförnödenheter av alla de
slag, som vid den egna hushållningen kunna
frambringas, samt kapital- eller
penninghushållning, vilken övervägande
är inrättad för att alstra säljbara varor, under
det att behovet av livsförnödenheter och
jordbrukets förnödenheter till stor del inköpas.
Den förra är nödvändig i den mån samfärdsel
och marknadsförhållanden äro outvecklade
och var förr övervägande, men i den mån
anskaffnings- och avsättningsmöjligheterna ökats
och underlättats samt behoven eller
fordringarna uppkommit eller stigit beträffande en
mängd varor, som ej kunna alstras inom den
egna hushållningen eller billigare eller bättre
kunna anskaffas genom inköp, samt skatter
skolat utgå i penningar, har behovet av sådana
ökats och penninghushållning alltmer
genomförts.
Hushållningssystemets art karakteriseras
även av förhållandet mellan olika grenar av
lanthushållningen, såsom mellan åkerbruk och
ängsskötsel, mellan olika växtslags odling vid
åkerbruket, vilket finner uttryck i
växtföljden (se d. o.), mellan åkerbruket och
husdjursskötseln samt mellan egentligt
lantbruk, trädgårds- och skogsbruk. I avseende på
den olika plats, husdjursskötseln intager i
lanthushållningen, kan densamma förekomma
utan åkerbruk, ss. vid nomadisk
kreatursskötsel på bete, kreaturslöst jordbruk i och
invid städerna och kreaturssvagt jordbruk,
där inga eller blott få större husdjur hållas
utom dragarna, samt mer eller mindre
kreatursstarka jordbruk (se Kreaturslöst jordbruk).
Vare sig det ena eller andra av dessa
förhållanden mellan lantbrukets olika grenar är
rådande, kan hushållningen ske med
användning av mer eller mindre arbete eller kapital i
förhållande till naturfaktorn (jorden,
kreaturen). Detta betecknas med hushållningens
intensitet (se d. o.).
Hushållningssällskap. Det första tillfälle,
då tanken på ortliga sammanslutningar till
lanthushållningens främjande tog fast form,
torde varit, då år 1742 genom ett k. brev
föreskrevs, att ett h. skulle bildas i varje socken,
ett påbud, som dock icke blev förverkligat.
År 1791 stiftades Gottlands läns h. (stadgar
fastställda 1800), och sedan följde det finska
I797> Örebro och Värmlands läns, båda 1805,
Skaraborgs läns 1807, Kalmar och Hallands
läns 1811 och Älvsborgs läns 1812. Den år
1811 stiftade Lantbruksakademien, som fått
till uppgift bland annat att befordra
inrättandet av h. i de län, där sådana saknades,
utarbetade ett förslag till grundstadgar för h.,
vilket ock av K. Maj:t fastställdes, och i ett
K. Cirkulär den 7/9 1813 anmanades
länsstyrelserna att tillse, att h. inrättades i enlighet
med dessa stadgar. Under det följande året
bildades sådana i Kronobergs, Västmanlands,
Uppsala, Östergötlands, Malmöhus,
Kristianstads. Göteborgs och Bohus-, Gävleborgs,
Jönköpings, Södermanlands, Blekinge och
Norrbottens län, 1817 i Jämtlands län, men i
Stockholms län först år 1847 och i
Kopparbergs län 1851. I Älvsborgs län frånskildes
år 1829 den södra delen av länet som en filial-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
