Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hushållningssällskap ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
485
avdelning, och år 1844 tudelades sällskapet
fullständigt, vilket även skedde med Kalmar
läns sällskap år 1859, så att från den tiden
finnas tillsammans 26 h. i Sverige.
Sällskapens verksamhet var till en början
mycket inskränkt, då de utöver de ytterst
obetydliga medlemsavgifterna icke hade andra
medel till sitt förfogande än de tillfälliga anslag, som
de erhöllo för särskilda ändamål, och inom
flertalet h. inträdde därför snart en avmattning i
verksamheten, vilken i flera av dem gick så långt
att denna alldeles upphörde, så att dessa
sällskap åter formligen nybildades, då den inemot
och under 1840-talet nyvaknade
företagsamheten inom lantbruket gjorde behovet av
sällskapen kännbar. En genomgripande förändring
inträdde, då den genom en petition från en
del av sällskapen föranledda kungl,
propositionen om husbehovsbränningens
avskaffande bifölls av 1854 års riksdag och de samtidigt
beslutade brännvinsförsäljningsavgifterna
genom k. brev 18/i 1855 fördelades så, att
hushållningssällskapen erhöllo 1/3 av dem.
Sällskapen erhöllo därmed för sin verksamhet
rikliga medel, vilka år 1913 hade stigit till
ungefär 2,434,000 kr. Detta år beslöts
emellertid, att det allmänna skulle så vitt möjligt
göras ekonomiskt oberoende av
»rusdryckshanteringen» och att rikets h. i stället för
brännvinsmedlen skulle erhålla ett fast
statsanslag motsvarande medeltalet för sagda medel
under årtiondet 1901—10, uppgående till
ungefär 1,650,000 kronor, att fördelas efter
folkmängden inom sällskapens område. Detta
belopp har under kristiden höjts och utgjorde
högst år 1917 ungefär 2,369,000 och 1919
2,100,000 kr. Därutöver utgöras sällskapens
inkomster dels av medlemsavgifter (år 1919
95,294 kr.), inkomster av fonderade medel,
fastigheter m. m. (år 1919 599,224 kr.), dels
av för särskilda ändamål lämnade bidrag av
staten (år 1919 961,650 kr.) och av landsting
(år 1919 247,327 kr.). Enl. k. brev 2/s I9I9
kan h. efter framställning hos länsstyrelsen
få årsavgifterna debiterade och uppburna i
samband med kronoskatten.
Sällskapens ställning var till en början i hög
grad underordnad vederbörande länsstyrelse,
i det att landshövdingen var självskriven
ordförande och hade ett övervägande inflytande
på val av ledamöter och förvaltningsutskott
samt på sällskapens verksamhet. Häri skedde
småningom en ändring vid utfärdande av
förnyade stadgar för vissa av sällskapen och
slutligt genom nya grundstadgar, utfärdade
16/3 1848, i vilka fastställdes, att sällskapen
fingo själva välja alla sina funktionärer, samt
bestämmelser intogos om förvaltningsutskottens
sammansättning, inrättandet av filialer
socken-eller häradsvis o. s. v. Sedan har sällskapens
organisation blott obetydligt ändrats vid
stadfästandet av förnyade stadgar för enskilda
hushållningssällskap. Nya grundstadgar, som
av K. Maj:t utfärdades 28/10 1910 att tillämpas
vid förekommande ändringar av stadgar för
h., innehöllo av nya bestämmelser
huvudsakligen dels fordran på a/a majoritet för beslut
om utgift, som förvaltningsutskott avstyrkt,
eller höjande av utgiftsbelopp, som utskottet*
avslagit, dels viss besvärsrätt mot sällskapets
beslut om utgifter — bestämmelser, som ännu
vunnit tillämpning hos blott ett fåtal h. Med
anledning av yrkanden inom riksdagen på
grundlig ändring, särskilt i demokratisk
riktning, framlades vid 1922 års riksdag proposition
om ändring av sällskapens stadgar men blev ej
godkänd. Sällskapens verksamhet var från
början ganska obestämd men begränsades,
sedan landstingen år 1862 inrättades, genom
överenskommelse om fördelning emellan dem
och h. av de angelägenheter, som kunde höra
till bådas verksamhetskrets, så att
hushållningssällskapen mer uteslutande ägna sin
omvårdnad åt lantbruket, husdjursskötseln och
mjölkhushållningen. Denna begränsning är
dock rätt olika i olika län.
Hushållningssällskapen blevo från början
underordnade under Lantbruksakademien, men
äro, sedan Lantbruksstyrelsen inrättats år
1889, ställda under dennas överinseende.
Förvaltningen handhaves av
ordförande, vice ordförande och ett
förvaltningsutskott, bestående av medlemmar valda av
sällskapet och hos vissa sällskap därjämte av
ordförandena i sällskapens lokalavdelningar;
sällskapets tjänstemän äro sekreterare,
skattmästare och ett växlande antal konsulenter
och vandringsrättare m. fl. I Malmöhus län
finnes även ett beredningsutskott,
sammansatt av förvaltningsutskottet och
kontraktskommittéernas ordförande. Sällskapens
ledamöter äro fördelade på lokalavdelningar,
kallade gillen, hushållningsnämnder m. m.; i
Malmöhus län äro dessa, där kallade
sockenkommittéer, sammanslutna till
kontraktskommittéer.
Sällskapen hava i allmänhet ett årsmöte i
december och ofta även ett dylikt på varen eller
sommaren, det senare ofta förenat med
utställningar av kreatur, utsäde, mejerialster,
husslöjdsalster m. m. Vid mötena hava vanligen
alla ledamöter rösträtt; en viss tendens gör sig
gällande att införa rösträtt för valda
representanter, vilket dock hittills införts blott hos ett
fåtal h.
Sällskapens verksamhet
omfattar de flesta grenar av lanthushållningen,
däri i vissa län även inbegripet husslöjd. De
äro förmedlande organ mellan
statsförvaltningen och områdets jordbruksnäring i
hithörande angelägenheter samt för fördelningen
av de flesta anslag till lantbrukets främjande;
särskilt äro åtgärder för det mindre jordbrukets
främjande, premiering av kreatur, småbruk
och odlingar, förmedling av egnahemslån
samt tillhandahållandet av råd och biträde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
