- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
514

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häststambok ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

514

Fodervärdet hos hö av olika slag är enl. Nils Hansson i medeltal:


Smältbara
näringsämnen %

Aska %
Äggvita gr. pr f.enh.
F.enh.
pr 100 kg.
Kg. pr f.enh.

Äggvita
Amider
Fett
Kvävefria extr.
Växt-tråd

5-5
3-o
1-7
26.0
II.3
6.0
121
45.2
2.2

Gräsbl. klöverhö . .
4.2
i-5
1.1
25-3
12.4
5-7
IO5
40.8
2-5


3-o
I.o
1.2
27.0
14.2
4.8
75
40.1
2-5

Norrländskt vallhö .
4-o
1.2
I.o
27.8
I2.o
5.0
92
42.9
2.3

; Lucern, blomm. . . .
6.2
3-5
1.2
18.1
13.2
8.0
155
39-7
2-’5

Ängshö, sydsvenskt .
4.2
1-3
I.o
24.3
15-5
6.0
105
40.7
2-5

» norrländskt . .
3-7
1-3
I.o
28.3
I3-I
5.6
81
46.6
2.2

Starrhö, sydsvenskt .
3-o
0.8
0.8
21.6
15.0
6.3
90
33-3
3-o

» norrländskt .
4-5
0.8
0.7
26.5
IO.5
4-5
"3
40.6
2.5

I Fräkenhö.....
6.8
1-9
0.6
25.5
7-9
14.1
170
40.2
2.5

Grönfoderhö av:










Vicker o. ärter vid tidig skörd . . . .
10.9
4-5
1.4
18.8
11.7
8.6
240
45-4
2.2

Vicker o. ärter i full
6.6
2.8
1.4
20.2
12.7
7.6
165
39-7
2.5

VickeThavre, full blom
4-5
1.7
1.2
20.6
14.il
8.6
122
36.6
2.7

Havre » >
4.0
1-7
1.2
23-9
15-5
5-9
100
41.1
2.5 i

i Havre med halvt utbildad kärna . . .
2.8
1-3
O.6
22.0
17.0
5-3
81
34-5
2.9

det må kunna ingå i utfodringen under hela
vintern. Det bör i sådant fall främst givas åt
de djur, vilka hava mest behov därav och betala
det bäst. Detta är jämte mjölkkor och hästar
särskilt ungdjuren, på grund av höets halt av
benbildande ämnen och troligen även av
le-citin och vitaminer (se d. o.). Ju mer
kreaturen i kraft- och saftfoder få tillgång på
lättsmälta näringsämnen, desto lättare kan
högivan minskas och delvis ersättas med halm.
(N. H.) H. J.Dft.
Höbakterier. En grupp av stavformiga,
aeroba, sporbildande bakterier, som äro
allmänt utbredda i naturen, särskilt på gräs och
plantor. Vid dessas torkning (höberedning)
fortleva de i form av sporer, vilka äro ytterst
motståndskraftiga mot intorkning,
upphettning o. s. v. Genom fodret inkomma de i
mjölken, som därigenom, särskilt vid närvaro
av större mängder "höbakterier, är mycket svår
att fullständigt sterilisera. Till denna grupp
hörande bakterier äro kraftiga äggvitespjälkare.
Gruppens typiska representant är Bac. subtilis.
Andra viktigare hithörande arter äro potatis-

bacillen, Bac. vulgatus samt Bac. mesentericus.
Jfr Mjölkbakterier. Chr. Barthel.

Höbom, ett förr brukligt men numera
bortlagt redskap, bestående av en bom, med vilken,
förspänd med en häst i vardera änden, det
strängade höet sammansläpades till vålmar.
Se Hö, Höberedning.

Höbuk. Se Buk. Hängbuk.

Höbärgning. Se Hö.

Höfrö. Härmed brukade förr betecknas
det frö, som på skullar och i lador utfaller ur
sent skördat hö och som plägade tillvaratagas
för att användas till utsäde. Som sådant är
det synnerligen underhaltigt, emedan de
fullgoda frön det innehåller äro starkt
uppblandade med omogna frön, ogräsfrö och allehanda
föroreningar. Med svenskt h. betecknade
Linné sandlucern (se Lucern).

Höft. Se Kors.

Höftben. Se, Skelett.

Högaffel. I äldre tid användes hötjugor
av trä, gjorda av en förgrenad trästam, samt
hemmagjorda högafflar av smidesjärn på
träskaft. Numera äro dessa fullständigt undan-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Sep 28 15:58:16 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lantuppsl/0524.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free