- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
665

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kreatursgödsel - Kreatursjournal. Se Bokföring - Kreaturslöst jordbruk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

■&A

att dylik gödsel befordrar ett rikt bakterieliv,
som förbrukar de lättlösliga kväveföreningarna,
och även synes den rika tillgången på lätt
tillgängliga kolhydrat i halmen (»halmgummi», se
Kolhydrat, III) befordra salpetertärande
bakteriers verksamhet. Därför är nedmyIlning
av färsk, halmig gödsel lämplig huvudsakligen
på hösten, sedan jordvärmen nedgått så, att
bakterieverksamheten avtagit och
salpeterbildningen upphört men förmultningen, som
sönderdelar den för de salpetertärande bakterierna
nödvändiga kolhydratnäringen, ännu fortgår.
Då dylik användning av obrunnen gödsel ej
kan ifrågakomma, då jorden är tjälad eller
bevuxen med gröda, är regel, att gödseln
nedmyllas först sedan den blivit minst
halvbrunnen i stack. Utkörningen från
gödselstaden sker till största delen på vintern, då
arbetstiden är mindre upptagen och föret lätt.
Gödseln bör då ej, ss. förr var vanligt, genast
spridas över marken eller utläggas i små
högar, emedan den då blir utlakad, brinningen
blir ojämn, stor kväveförlust är att befara samt
jordens upptorkning på våren fördröjes, utan
gödseln upplägges på åkern, helst på bottnar
av mullrik, absorberande jord, i stora stackar,
täckta med jord, i vilka brinningen kan
fortgå. Tiden för gödselns spridning och
ned-myllning bör rätta sig efter jordmånens och
följande grödas art. För höstsäd gödslas i
regel på sommaren i samband med trädesarbetet
eller så att gödseln sprides omedelbart före
omplöjning av föregående vall eller
grönfoderstubb. För vårsådda växter nedmyllas gödsel
delvis, i den mån tillgång därå och tiden det
medgiva, på hösten, så att den är multnad på
våren, då växtligheten skall börja. Visserligen
giver ofta höstgödsling mindre skördeökning
av närmaste följande vårgröda än en
vårgödsling med väl brunnen spillning, men på våren
bör endast gödsel, som är så brunnen, att den
ej synnerligt luckrar och uttorkar jorden,
nedmyllas, och den då rådande brådskan försvårar
då gödslingens myllning, vilken dessutom
bidrager att uttorka jorden. Vår gödsling kan
därför sällan ifrågakomma annat än på jord,
som är för genomsläpplig för att kunna
bibehålla på hösten tillförd gödsling. Slutligen bör
tiden och mängden för kreatursgödsling
avpassas efter växternas art, i det att vissa
grödor, ss. vete, korn, lin, genom riklig och sen
kreatursgödsling bliva mer utsatta för skada
av liggsäd och vä-xtsjukdomar, under det andra,
ss., havre, råg, potatis, rotfrukter, väl fördraga
och väl tillgodogöra dylik gödsling. K.
användes därför med största fördel till rotfrukter
och potatis, men helst blott i mindre mängd
för lin och korn. Gödselns spridning bör
ske så jämnt och fint som möjligt, för att giva
grödorna en jämn utveckling, och detta nås
bäst med hjälp av gödselspridningsmaskin (se
d. o.). För att förekomma kväveförlust och
hindra gödselns uttorkning, bör denna ned-

* 665

myllas omedelbart efter spridningen och så
att gödseln blir fullständigt täckt av jorden,
vilket knappt kan nås annat än genom plöjning
eller grävning, men härvid bör gödseln ej täckas
av tjockare jordlager, sal. ej nedläggas i botten
av matjorden, emedan förmultningen då
fördröjes till följd av för liten tillgång på luft.
Ofta brukas att på våren endast med harvning
nedmylla eller rättare på ytan sprida gödseln.
Denna giver då vanligen större verkan för
första grödan. Detta är lämpligt blott
beträffande gödsel, som redan är så brunnen, att
häftig ammoniakjäsning ej vidare äger rum,
men medför eljest kväveförlust, som visar sig,
genom svagare verkan av gödslingen under
följande år. Övergödsling med k.
medför gärna kväveförlust och ingen verkan
av gödselns bakterier och bör därför ej
förekomma, annat än då gödseln ej kan nedmyllas,
d. v. s. på gräsvall.

Verkan av k. sträcker sig över flera
år, i det att växtnäringens upplösning sker
småningom och de tillförda mullbildande
ämnenas gynnsamma inverkan på jordens
fysikaliska beskaffenhet och på bakterielivet
fortfar under flera år. Av kväveföreningarna
förbrukas de enklare sammansatta i urinen
och gödselmusten så gott som fullständigt
redan första året, under det att mull-kvävet
ytterst långsamt blir tillgängligt, så att av
hela kvävemängden omkring 20 % tillgodogjorts
under första, men blott ytterligare 5—10 %
under följande 3—4 år. Av fosforsyran har man
vid försök funnit högst växlande mängder
tillgodogöras av den första grödan, under det
att växlingen varit mindre beträffande kali.
Vanligen anses gödslingens verkan sträcka sig
framåt 5—7 år men starkt avtagande, varför
man ej, ss. förr var vanligt, bör låta gödslingen
återkomma blott 1 gång i omlopp av denna
tidslängd, utan helst genom ofta återkommande
kreaturs- och konstgödsling sörja för jämn
tillgång av näring åt grödorna.

Härigenom erhålles större utbyte av gödseln,
än då denna gives i större mängder med längre
mellantid, och detta gäller i högre grad, ju
lättare jorden är.

Skördeökningen växlar även med jordens
eget innehåll av tillgänglig växtnäring. Ju
mer utsugen och ju fattigare på absorberade
ämnen jorden är, desto större blir under i
övrigt lika förhållanden skördeökningen över vad
jorden ogödsiad giver, men skördeökningens
halt av de särskilda näringsämnena motsvarar
aldrig fullt den tillförda gödslingens innehåll
av dessa, emedan en del bindes i jorden eller
går förlorad genom urlakning.

Gödsels penningvärde och dettas
amortering. Se Gödselväfde.

Kreatursjournal. Se Bokföring.

Kreaturslöst jordbruk. Lanthushållningen
omfattar i allmänhet såväl åkerbruk som
husdjursskötsel, vilka båda grenar ömsesidigt äro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:25:00 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lantuppsl/0675.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free