- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
666

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kreaturslöst jordbruk - Kreaturspest. Se Boskapspest - Kreatursstall. Se Stallbyggnad - Kreatursviktmåttband - Kredit - Kremometer. Se Mjölkprovare - Kreolin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

666

förutsättning och stöd för varandra.
Åkerbruket lämnar husdjursskötseln foder och strö;
den senare lämnar jordbruket arbetskraft och
gödsel samt tillgodogör icke eller svårt
säljbara produkter, ss. stråfoder och rotfrukter,
till lätt avsättliga varor. Förhållandet mellan
dessa hushållningsgrenars omfattning och
intensitet växlar på grund av jordmån, klimat
och avsättningsförhållanden samt möjlighet
att utifrån anskaffa de produktionsmedel, som
den ena under vanliga förhållanden lämnar den
andra. Å ena sidan finnas ytterst kreatursrika
jordbruk och drives t. o. m. kreatursskötsel
utan åkerbruk, å den andra finnas jordbruk
med ytterst inskränkt husdjursskötsel, s. k.
kreaturssvaga jordbruk eller sådana,
som knappt hava andra större husdjur än
nödiga dragare, eller t. o. m. alldeles
kreaturs-lösa jordbruk. Ett känt exempel på
mycket kreaturssvagt jordbruk är det, som
sedan gammalt bedrivits på Rysslands svart»
mylle-jord, den s. k. svarta jorden. Likaså har
odlingen av de amerikanska grässlätterna i
stor utsträckning skett utan andra kreatur
än dragare, så länge jordens samlade naturliga
fruktbarhet räckte till att lämna lönande
skördar. Med tillgång på konstgödsel har
möjligheten att bedriva k. j. ökats, och det
förekommer dels på mullrik jord, där
kreatursgödselns jordförbättrande verkan är • obehövlig,
dels på platser, där gödsel kan anskaffas
likasom genom användning av gröngödsling.
Den starka inskränkningen av kreatursskötseln
kan väsentligt förenkla lantbruket genom att
behovet av foderodling och av kreatursskötare
samt besväret med de lätt fördärvade
husdjursprodukterna minskas, och därför ha
ogynnsamma förhållanden för husdjursskötseln
stundom framkallat benägenhet för k. j. Men å
andra sidan måste tillfälle finnas att anskaffa
behövlig gödsel och dragkraft (om ej heller
dragare skola finnas) samt att avsätta sådana
skördeprodukter — halm, hö, rotfrukter —,
som eljest förädlas med hjälp av kreaturen. K.
förekommer därför företrädesvis i närheten av
städer och andra platser, där gödsel kan
erhållas samt stråfoder och rotfrukter lätt kunna
säljas. Då gödseln skall köpas, inträffar lätt,
att gödslingen försummas och jordens
fruktbarhet därigenom nedsättes. Faran för
varaktig nedsättning av jordegendomens
produktionsförmåga har framkallat förbud i gällande
arrendelag att bortföra stråfoder från
arrenderad egendom (se Arrende: Rättigheter och
skyldigheter) samt under kristiden ett tillfälligt
allmänt förbud (lag 6/(1 1919) att bortföra
stråfoder, om å egendomen finnes mindre än 1 stort
kreatur på 2.5 har odlad jord.

Litt.: S. Rhodin, Kan kreaturslöst jordbruk
med fördel bedrivas. K. Lantbr.akad. tidskr.
1893, sid. 298.

Kreaturspest. Se Boskapspest.

Kreatursstall. Se Stallbyggnad.

Kreatursviktmåttband. I brist på
lämplig kreaturs våg har brukats att beräkna nöt
kreaturs vikt på grund av vissa kroppsmått,
ett beräkningssätt, som om det är fotat på
riktiga grunder, har det företrädet framför
djurets vägning, att de yttre kroppsmåtten,
om bukens omfång, undantages, mindre än
vikten är beroende av bukens tillfälliga
innehåll av upptagen föda och dryck. De äldre
sätten för dylika mätningar utgingo endast
från bröstomfånget. Så var fallet med den i
Sverige förr använda mätningen av djuret
bakom bogarna med s. k. »oxkedja, indelad
i kvarter» (»14 kvarters oxe»). Likaså en i
Danmark bruklig måttberäkning, enligt vilken ett
bröstomfång av 180 cm. motsvarar en levande
vikt av 500 kg. och varje cm. under eller över
detta mått motsvarar en sänkning eller höjning
med 8 kg., dock så att avdraget för cm. minskas
för yngre djur, så att det är blott 1 för nyfödda
kalvar. En noggrannare uppskattning kan
erhållas genom att medtaga ej blott
bröstomfånget som uttryck för bålens
genomskärningsyta utan även bålens längd, men då bålen
icke är en oföränderlig, regelbunden cylinder,
har man infört vissa formtal som korrektiv
för avvikelserna från den regelbundna formen.
Enligt. Hej es i Norge använda beräkning an-

L X O2,
vändes formeln––––––– där L är längden och

O bröstomfånget i dm.; produkten utgör
vikten i kg., men denna minskas med 10—15 %
för ogödda kor och ökas med 5—10 % för feta
oxar. I Sverige hava 2 måttband underkastats
noggrann, offentlig provning. Det ena av dem,
Kjelleströms k., grundar
viktberäkningen på summan av bröstomfånget + halva
kroppslängden, vilket tal, kallat för djurets
viktmått, svarar mot viss kroppsvikt för djur
av samma klass (†et tjur, oxe, ko etc). Det
andra, A r a x, uträknat av professor E. O.
Arenander enligt av Matievicz angiven metod,
användes så, att summan av halva bröst- och
bukomfången fördubblad adderas till längden
från bröstbenet till bärbensknölens inre vinkel
i cm., varefter summan minskas med för de
olika raserna och djurklasserna funna
från-dragningstal; det så funna viktmåttet avläses
på måttbandet, då den på bandets motsatta
sida befintliga siffran angiver levande vikten
i kg. Dessa måttband visade sig kunna giva
rätt goda utslag, men fordra van persons hand;
fel visningarna kunna eljest bliva rätt stora.
Meddel. 47 fr. Redsk.provn.anst. 1916.

Kredit. Se Bankräkning, Jordbrukskassa,
J ordbrukskredit.

Kremometer. Se Mjölkprovare.

Kreolin, ett i djurläkekonsten använt
desinfektionsmedel, som framställes av tung
stenkolsolja och består av en blandning av kresoler,
kolväten (mest naftalin) samt pyridinbaser
m. m. Se Antiseptiska medel, Desinfektion.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:25:00 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lantuppsl/0676.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free