- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
667

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kreosot ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

667

Kreosot, betecknar blandningar av fenoler.
Den i handeln gängse varan är en färglös eller
gulaktig olja med stark röklukt och brännande
smak. Den utgör en blandning av fenol
(karbolsyra), kresol, guajakol m. m. och är giftig
och starkt antiseptisk.

Kresol, metylfenol, CH3C6H4.OH,
finnes i stenkolstjära. Rå k., vilken innehåller
inblandning av karbolsyra (fenol), bildar en
klar, rödbrun vätska med stark karbollukt
men neutral reaktion. Den är ett kraftigt
antiseptiskt medel; då den är svårlöslig i vatten,
beredes genom olika tillsättningar vattenlösliga
blandningar som hava lagom styrka. Sådana
äro 1 y s o 1, som beredes fabriksmässigt,
samt kresolsåpa, båda blandningar av
rå k. med alkalisåpa. De äro mindre giftiga
än karbolsyra. Om deras användning, se
Antiseptiska medel.

Kriblör. Se Sädessorteringsmaskin.

Kricka. Se And.

Kring sjuka är en hos får (någon gång även
hos nötkreatur och get, sällan hos häst)
förekommande hjärnsjukdom, förorsakad av en
s. k. blåsmask (Cœnurus cer ebr alis R.), som
lever som parasit i hjärnan. Den fullbildade
binnikemasken (se d. o.) till denna blåsmask
förekommer i tarmkanalen hos hund, med vars
träck ägg avgå och sedan kunna på
betesmarken upptagas av husdjuren. I deras
tarmkanal kläckas äggen, och ynglet borrar sig
genom tarmväggen in i något blodkärl och föres
av blodet till hjärnan, där det utvecklas till
blåsmask. — Sjukdomen kännetecknas av en
viss oro, skakningar på huvudet och vissa
egendomliga tvångsrörelser: djuren vända sig i
krets åt ena sidan eller gå med högt lyft huvud
och höga benrörelser, slå över baklänges eller
vältra sig åt ena sidan. Unga får angripas mest,
sällan djur över 2 år. Sjukdomen kan någon
gång botas genom blåsmaskens avlägsnande
medelst operation (trepanation) men leder i regel
till döden inom 4—6 veckor, sedan symtomen
börjat visa sig. Man bör därför förekomma
sjukdomen genom att oskadliggöra huvudena
efter döda eller slaktade får och söka befria
hundar på trakten från binnikemaskar, så att
sjukdomsorsaken på så sätt utrotas.

E. N—m.

Krita, en jordartad bergart, bestående av
orent kalciumkarbonat (kolsyrad kalk).
Finnes som berggrund i Sverige blott i Skåne.
Användes som annan kolsyrad kalk (se Kalk)
för tekniska ändamål, kalkning av jord och
i medicin.

Krok, Se Fiskeredskap, IV, Årder.

Krokhasig. Se Has.

Krona. Se Hov.

Kronben. Se Hov, Skelett.

Krondikning är en vanlig benämning på
med statsmedel bekostade eller understödda
dikningsarbeten.’ Dessa arbeten, med hjälp
av medel från odlingslånefonden, frostningminsk-

ningsanslaget samt allmänna och norrländska
avdikningsanslagen (se Avdikning), hava
framkallat betydliga nyodlingar och förbättringar å
redan odlad mark och för skogsvården
särdeles i Norrland.

Kronhjul. Se Växel.

Kronkvistning. Se Beståndsvård.

Kronohemman, Kronojord. Se Jordnatur.

Kronojägare. Se Domänstyrelsen.

Kronopark. Se Domän.

Kronoöverloppsmark. Se Domän.

Kronrand. Se Hov.

Kronrötter kallas de rötter, som utvecklas
från en broddplantas första stjälkled strax
under jordytan. Jfr Frörötter.

Kronskikt. Se Beståndsvård.

Kronslut. Fullt k. i ett skogsbestånd
förefinnes, om de enskilda trädens kronor allsidigt
beröra varandra, så att marken blir jämnt
beskuggad. Detta bör eftersträvas, dels emedan
markens produktionsförmåga därvid fullt kan
utnyttjas, dels emedan ett fullt k. i regel
utövar ett fördelaktigt inflytande på
näringsomsättningen i marken och motverkar
ogräsvegetation. Gallringar i bestånden göras i
regel ej starkare, än att fullt k. inom kort åter
inträder. Först under beståndens senaste år
brukar man för erhållande av en sista, stegrad
tillväxt, genom starka ingrepp (ljushuggningar)
giva träden fritt utrymme åt alla sidor för hela
deras återstående levnad. Jfr Bestånd,
Beståndsvård. M. J. Dft.

Krontorp. Se Skogstorp.

Kron tramp. Se Hovsjukdomar, 3.

Kronärtskocka, Cynara Scolymus L., en från
medeltiden odlad tistelartad växt, som anses
vara en kult ur vari et et av kardoner, Cynara
Cardunculus L. Är flerårig och kan ända upp
i Mälardalen på lämplig växtplats kvarstå
flera år, om den täckes över vintern genom att
jorden i god tid på hösten kupas upp mot
plantan, varefter denna avskäres något över jorden,
täckes med en tegelpanna och däröver myrstack,
mossa eller torrt löv. Vanligen uppdragas
plantor av frö, lagt i tidig varmbänk, varefter
plantorna omskolas i bänken eller skolas i
2-tumskrukor, vilka drivas på undervärme, tills
de utplanteras på kalljord, sedan vårfrosterna
slutat. Plantorna sättas i förband med 0.8—
1 m. avstånd. Dylika plantor lämna blomhuvud
redan första sommaren och s[iva större huvud
än fleråriga plantor. (G. L^-d.) H. J.Dft,

Kroppas. Se Tak.

Kross. Se Kakkross, Sädeskross.

Krotonolja. Se Avförande medel.

Kroupp. Se Krupp.

Krabba. Se Häststall, Ladugård, Svinhus.

Krubbitning är en hos hästar förekommande
ovana, som består i att han tager stöd med
framtänderna mot något fast föremål (vanligen
krubbkanten) och genom sammandragning
av vissa muskler på halsens framsida drager
struphuvudet nedåt, varigenom luft likasom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:25:00 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lantuppsl/0677.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free