- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
693

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kålvass ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

693

Kärra. Se Vagn.

Kärrhök, Circus, är ett släkte av
dagrovfåglar med långa vingar samt jämförelsevis
svaga fötter och näbb. I storlek stå de ungefär
mitt emellan du v • och sparvhök. De igenkännas
lätt därpå, att de på sidan av huvudet ha en
halvkrets eller krage av styva fjädrar.,
påminnande om ugglornas ögonkrets. Deras föda
utgöres huvudsakligen av sorkar och
vattenfåglars ungar. I Sverige förekomma häckande:
Brun k., C. œruginosus L., mörkbrun med
ljusare huvud och undersida, samt blå k.,
C. cyaneus L., varav hanen har ljust blågrå,
under vit, honan mörkbrun, under fläckig
fjäderdräkt. Brun k. häckar ytterst sällsynt
vid några insjöar i s. och mellersta Sverige,
där han reder sitt bo i täta vassar. Blå k. häckar
på ett ställe vid Hjälmaren samt träffas här
och där på lappländska myrar och under
flyttningstiden även i andra trakter. Båda arterna
äro fridlysta året om. T. H—1.

Kärrkavle, Alopecurus geniculatus L., ett
mångårigt gräs, från vars nedliggande eller i
vatten flytande nedre del den övre, axbärande
delen med ett knä uppstiger lodrätt.
Blomställningen är ett sammansatt, mot spetsen,
avsmalnande ax. Detta över hela landet på sanka ängar
och söt vattenstr ander allmänna gräs ätes gärna
av boskapen men har till följd av sin
litenhet ringa ekonomisk betydelse. Jfr Ängskavle.

Kärrodling Se Mossodling.

Kärrspira, lievarg, kallgräs,
Pedicularis palustris L., en i kärr och på sanka ängar
allmän ört, tillhörande skeplingfamiljen,
Scro-phulariaceœ, och lätt igenkänd på sina
jäm-breda, pardelade blad och rosenröda (sällan
vita) läppformiga blommor i långt toppax.
K. har skarp smak, ätes ej av kreaturen och
gör höt mindre smakligt för dem.

Kärve, nek 1. band kallas buntar av
säd eller andra kärngrödor, som sammanbindas
för att kunna lättare hanteras vid skylning,
lassning och tröskning. Bindningen sker
vanligen för hand, omedelbart vid skärningen, med
lockar av den skurna säden eller stundom med
i förväg för hand eller med maskin snodda band
av halmrep, men vid användning av
självbindande skördemaskin med bindgarn av hampa
eller annan liknande tåga. Bindningen för
hand sker vanligen med en enkel sädeslock,
som lägges om kärven, varefter rot- och
toppände sammanvridas till en knut. För att
mindre spill av säd må uppkomma, bör band av
kort säd göras av en kluven lock: en något
tjockare sädeslock hopvrides något under
toppändan, klyves därefter och lägges, med
axknu-ten mot kärven, runt om denne och
sammanknytes med rotändarna.

kärvesamlare. Se Skördemaskin:
Självbindare.

Katte 1. box, avbalkning för husdjur i
kreatursstall, användes för djur, som ej kunna
eller böra uppbindas, företrädesvis för får,

getter, svin, kalvar och föl, samt för vuxna
hästar och nötkreatur under sjukdom samt
närmast före och efter föl ning och kalvning.
Om kättars storlek och anordning se Fårhus,
Häststall, Ladugård, Svinhus.

Köksavfall. Matrester från köket kunna
innehålla avsevärda mängder näring, som
företrädesvis passa till foder åt de allätande svinen
och hönsen, De böra därför uppsamlas fria
från inblandning av ämnen, som äro odugliga
eller skadliga för djuren, ss. glas, porslin,
metallbleck, sopor mm,, samt för dessa djur
giftiga ämnen, ss. koksalt och starkt salta ämnen,
ss. sill och fläsk. K. bör givas djuren så färskt
som möjligt, emedan förruttnelsen kan medföra
bildning av giftiga ämnen och emedan
ruttnande k. fort blir en härd för flugors
äggläggning och lockar råttor. Jfr Kött foder mjöl.

Kökskärl tillverkas mest av järn eller
koppar, men även av mässing, nickel och
aluminium. För att skydda dem för inverkan av
luft eller frätande ämnen överdragas deras yta
med tenn eller emalj.

Kärl av gjutjärn äro mycket hållbara
och lämpliga till kokning och stekning, emedan
de utan skada tåla stark upphettning och,
särdeles sedan de under begagnandet blivit
indränkta med fett, föga angripas av luften.
Emedan järn löses av syror, passa de ej för
kokning av frukt, sylt och andra ämnen, som
innehålla syror. Järnplåt är mera utsatt
för rostning, varför k. av sådan helst förzinkas
eller emalj eras.

Koppar tål visserligen stark upphettning
och angripes ej av syror men anlöpes eller
överdrages i beröring med luft lätt med en
oxidhinna eller ärg (kopparkarbonat), som lätt
upplöses i syror och bildar mycket giftiga salter.
Ett väl blankskurat (ej blott avtvättat)
kopparkärl kan därför utan fara användas till
kokning även av sura ämnen, men kopparkärlet
bör ej sättas på elden, förr än vatten eller det,
som skall kokas, ihällts, ty vid upphettning i
beröring med luften blir kopparn genast
anlupen. Faran för förgiftning genom
kopparkärl undgås genom förtenning. Se nedan.

Mässing, som består av koppar och zink,
vilken senare metall lätt löses av syror, är
mindre lämplig än koppar till kokkärl.

Nickel rostar ej och angripes ej av syror
eller baser samt är därför och genom sin
hårdhet bästa material för kokkärl.

Aluminium är omtyckt som k. på grund
av sin lätthet, rost- och ärgfrihet, sitt vackra
utseende samt jämförelsevis billiga pris.
Sådana kärl angripas ej av svaga syror och passa
därför till syltkärl, men förstöras av saltsyra
samt alkaliska ämnen, ss. soda, tvätt- och
asklut.

Tenn angripes föga av luft eller svaga
syror och användes därför som överdrag,
förtenning, på koppar och mässingskärl. Det är
viktigt, att det därtill använda tennet är möj-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/0703.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free