- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
727

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lignin, vedämne. Se Cellulosa - Liguster - Lilium. Se Lilja - Lilja - Lim - Limax. Se Sniglar - Limgördel. Se Fångst: av skadedjur - Limkalk. Se Foderstat, Präcipitat - Limring. Se Fångst: av skadedjur - Limsten - Lin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

727

Lignin, vedämne, se Cellulosa.

Liguster, Ligustrum vulgare L., fam.
Olea-ceœ, en med syrenerna närbesläktad buskväxt
med tätt, mörkgrönt, glänsande bladverk av
små lansettlika blad, som i mildare klimat
kvarsitta över vintern, toppsittande vita
blomspiror och svarta bär. Förekommer vild
i s. Sverige och odlad upp till Dalälven som
häck- och parkväxt. Passar till häck på torr
mark.

Litium. Se Lilja.

Lilja, Lilium, ett släkte, utmärkt genom
6-taliga blommor med stift med odelat märke
samt fjällig lök. Vissa arter av detta och
närstående släkten hava sedan forntiden hört till
de allmänt odlade prydnadsväxterna. Allmänt
odlas på fritt land vit 1., L. candidum L.,
kransl, L. Martagon L., med rödbruna
blommor och tillbakarullade kalkblad, samt
brandgul L, L. bulbiferum L., med små
bruna knopplökar i blad vecken. De två
sistnämnda äro här och var förvildade och fullt
härdiga ännu i övre Norrland. Se
Blomsterodling. G. L—d.

Lim beredes genom kokning av hudavfall,
bindväv, ben och brosk, varvid i dessa
vävnader förefintliga limgivande ämnen,
kollagen, upptaga vatten och bilda 1 i m ä m n e,
glutin, vilket löses i vattnet. Lösningen
stelnar vid avsvalning till ett gelé, som
sönder-skäres till skivor, vilka torkade bilda den
vanliga handelsvaran. Efter råvarans
beskaffenhet erhålles 1. av olika utseende och värde.
L. berett av brosk, brosklim, skiljer sig
till sin sammansättning från vanligt 1.
eller b e n 1 i m, som erhålles av hudavfall
och ben och är betydligt mindre bindande.
Av rent råämne erhålles ett ofärgat 1.,
gelatin, som vanligen beredes av kalvskinn.
Flytande 1., vilket icke stelnar till gelé,
beredes genom tillsättning av utspädd
salpetersyra eller ättiksyra till en het limlösning;
även genom långvarig kokning förlorar 1. sin
egenskap att gelatinera. Som 1. sväller i kallt
och löses i kokande vatten, förlora
hoplimmade saker sin hållbarhet, om de utsättas för
inverkan av fuktighet.

L. har en sammansättning liknande
äggviteämnenas och innehåller även svavel. Det kan
tillgodogöras som näring av djurkroppen, men
emedan det av de aminosyror, som behövas
för kroppsvävnaders bildning, saknar
trypto-fan, tyrosin och cystin (se Äggviteartade ämnen),
kan det ej ensamt fylla kroppens behov av
äggvita, men väl inskränka dess
äggviteförbrukning. I blandning med hornämne, som
innehåller de nämnda aminosyrorna, kan det
däremot ersätta foderäggvitan, varav man
begagnat sig för beredning av limfoder som
nödfodermedel.

Limax. Se Sniglar.

Limgördel. Se Fångst: av skadedjur.

Limkalk, Se Foderfosfat, Präcipitat.

Linning. Se Fångst: av skadedjur.

Limsten i folkspråket liktydigt med
kalksten.

Lin, i Sydsverige även kallad hör, Linum
usitatissimum L., är en i-årig intill alns- till
meter-hög ört av linfamiljen, Linets, med
svag rot, upprat, med smalt lansettlika blad
tätt besatt stjälk, som innehåller långa, starka,
runda bastfibrer och i toppen bär ett knippe av
femtaliga, blå blommor, varav bildas
fem-rummiga kapslar med io glänsande bruna,
platt hjärtlika frön. Dessa innehålla i de ytliga
cellagren riklig mängd växtslem, som, om fröna
läggas i vatten, starkt sväller och framtränger,
samt i hjärtbladen hög halt av olja, 30—35 %,
och protein, 25 % av fröets vikt. Väl utvecklat
frö väger omkring 4 g. per 1,000 st. och i
medeltal 68 kg. per hi.

L. har redan under förhistorisk tid odlats hos
de gamla kulturfolken i västra Asien samt södra
och mellersta Europa. Av i fornlämningar
påträffat linfrö synes antagligt, att det i
Norditalien och i Schweiz under sten- och
bronsåldern odlade linet tillhörde en i Italien
vildväxande, flerårig art, L. angustifolium
Huds., under det att det i Orienten odlade var
den nu odlade, i-åriga arten" L. usitatissimum
L., vilken ej är känd som vildväxande men
odlas i flera varieteter. Av dessa odlas hos oss
endast det i-åriga trösklinet, var.
sativum L., med icke uppspringande fröhus.
Springlin, var. humile Mill. eller crepitans
Bönningh, med större, elastiskt uppspringande
frökapslar användes, där 1. odlas för blott
frötäkt, ss. fallet är i Argentina. Den 2-åriga
var. Henne Mill. 1. a†ricanum L., odlas i
Medelhavstrakterna. Som prydnadsväxt odlas
allmänt på kalljord den i-åriga L. grandi†lorum
Desf. från Nordafrika med stora,
scharlakansröda blommor, samt mindre allmänt de
högvuxna, fleråriga L. perenne L. och L. sibiricum
Ait. med blå eller vita blommor (jfr
Blomsterodling) .

L. odlas till spånadsämne och till fröskörd.
Fröet användes till oljepressning, varefter
återstoden, linoljekakor, utgör ett värdefullt
kraftfoder (se Oljekakor), samt till beredning
av linfröslem, som erhålles genom dess kokning
i 20 gånger sin vikt vatten och frönas
frånsil-ning. Slemmet brukas mot rubbningar i
matsmältningen, både vid förstoppning och utsot,
samt till att därmed blanda skarpa eller
illasmakande medikament till ingivning.

L.-o d 1 i n g för skörd av tåga har starkt
gått tillbaka på grund av den billiga tillgången
på bomull. Under senare tid har Ryssland varit
den ojämförligt största producenten av lin, men
även Irland, Belgien och Frankrike hava haft
en avsevärd del av sin åkervidd (1—2 %)
ägnad åt denna odling. I Ryssland skördas även
mycket frö, men i det övriga Europa är
stjälken huvudsaken; i Argentina och Ostindien
odlas 1. uteslutande till frö, och i Nordamerika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:19:07 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lantuppsl/0737.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free