Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Markränteprincip ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
759’
fattare använts i något olika betydelse, men
i allmänhet innefattas under m. vetenskapen
om jordmåners uppkomst och förändringar,
deras kemiska och fysiska egenskaper, i dem
föregående fysiologiska företeelser
(jordbak-teriologi) samt jordmånernas indelning.
Markränteprincip. Se Skogsränteprincipen.
Marktrång, Markvid. Se Benställning.
Markvätska, det i jorden av hårrörskraften
kvarhållna, kapillära, vattnet med däri lösta
ämnen, som tjäna växterna till näring. Enligt
rådande uppfattningar står en jords fruktbarhet
i förhållande till markvätskans koncentration,
så att en högre bördighet beror på större
innehåll av växtnäring än i en magrare jord, och
genom gödsling kan detta innehåll ökas.
Koncentrationen regleras dock även genom jordens
absorptionsförmåga, så att vid ökad tillförsel
av ett ämne en del därav bindes av jorden,
och tvärt om då m. utspädes en del av det
absorberade åter löses; omfattningen av denna
reglering beror naturligtvis av jordens
absorptionsförmåga och innehåll av absorberande
ämnen (se Absorption). Denna uppfattning
bestrides av Whitney och andra amerikanska
forskare, som anse, att markvätskan i all jord
har samma sammansättning och koncentration,
vilken även i den magraste jord är tillräcklig
för att giva stora skördar; fruktbarhetens
växling måste således bero på andra förhållanden.
Denna åsikt saknar stöd av
undersökningsresultat och har icke vunnit allmännare
anslutning.
Marskland, det tyska Marsch, betecknar
lågt liggande land vid havskust. Det jämna,
fuktiga klimatet samt det högt stående
grundvattnet, som bjuder växterna en jämn tillgång
på fuktighet, samt en i flodernas närhet mycket
fruktbar slamjord framkallar en frodig
växtlighet, som till följd av vattnets salthalt blir
mycket saftig. Dessa marker, som till större
delen ligga som betes- och ängsmarker, lämna
husdjuren ett rikt och saftigt foder, och de där
hemmahörande raserna, s. k. marskraser,
äro därför storvuxna och mjölkrika. Hästarna,
som tillhöra de kallblodiga slagen, hava en
grov och lymfatisk byggnad och stora platta
hovar. Se Får: 6, marskfår, Låglandsboskap.
Marskras. Se Marskland.
Martall. Se Marbuske.
Martingal, språngrem på ridhästbetsel,
avsedd att hindra hästen att sticka eller att
slänga upp huvudet. Består av en rem, som
i sin nedre ända år fäst i främre sadelgjorden,
därifrån går mellan frambenen över bringan
och i övre delen har 2 grenar, som sluta med
ringar, genom vilka bridongtyglarna löpa.
Martova. Se Man.
Mask betecknar i zoologien ett antal
grupper av lågt stående djur med vanligen smal,
lång kropp utan inre skelett, huvud och
extremiteter. För övrigt äro dessa djurgrupper
mycket olika varandra i kroppsbyggnad och
levnadssätt. Från lantmannens synpunkt
beaktansvärda äro av hithörande djur:
ringmaskar, vartill höra daggmask och
iglar, rundmaskar: trikin,
nematodes samt plattmaskar: leverflundror
och binnikemaskar (se d. o., Igelsjuka,
Inälvsmaskar). I dagligt tal kallas även larver
av insekter och en del andra djur maskar. Se
Insekter.
Maskin betecknar i allmänt språkbruk
ett mera sammansatt redskap. Med
användning av maskiner avses oftast arbetsbesparing
eller ett verksammare tillgodogörande av
arbetet och ersättande av det dyra
människoarbetet med dragarearbete eller av båda med
det än billigare arbetet från döda kraftmaskiner.
Genom maskiner kan även åstadkommas ett
kraftigare arbete, än det med eljest tillgängliga
medel skulle vara möjligt, ss. en djupare
plöjning eller luckring av älven, och ofta kan
vinsten huvudsakligen vara, att ett arbete, ex.
höstplöjning, vårbruk, kan utföras på en tid,
som eljest knappt skulle vara tillräcklig.
Slutligen kan stundom m.-arbete vara
fullkomligare än samma arbete utfört med enklare
redskap eller för hand, ss. fallet är med
radsådd jämförd med handsådd, frö- och
sädesrensning samt triering gent emot
handkastning och sållning. I sådana fall, då omdöme i
högre grad erfordras, kan dock m.-arbete ej i
detta avseende tävla med handarbete.
Möjligheten att med framgång och särskilt
med ekonomisk fördel använda m.-arbete är i
stort sett mindre vid jordbruk än vid industri,
dels på grund av den mångskiftande
beskaffenheten av jordbruksarbete, dels till följd av att
detta till stor del skall utföras under
ställför-flyttning, och än mer därför att en m. kan
komma till användning blott för en ringa
arbetsmängd och kort arbetstid. En sånings-,
slåtter- eller skördemaskin t. ex. kan brukas
blott under en eller annan vecka årligen, till
följd varav kostnaden för maskinens inköp
och underhåll kommer att belasta en liten
arbetsmängd. Slutligen ökas underhållet och
minskas användbarheten av finare
m.-konstruktioner vid jordbruket, genom att
maskinerna bliva utsatta för väder och vind, damm
och smuts* samt handhavas av i maskiners
skötsel och vård okunnigt och ovärdigt folk.
Därför förstöres ofta en m. mera genom
vanvård än genom nötning i arbete, och stor vikt
ligger på att maskinerna vårdas väl, genom
rengöring och smörjning samt förvaring under
tak skyddas för förrostning samt uppkomna
fel tidigt repareras. De för m.-användning
ogynnsamma omständigheterna framträda mer,
ju smärre jordbruken äro, d. v. s. ju mindre
arbete är att utföra och ju smärre fälten äro.
Det förra kan i någon mån motvägas genom
sammanslutning för att hålla vissa maskiner,
ss. triörer, sädessorterare, skumplog m. m.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
