Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maskinmjölkning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7^o
eller genom att ägare av dylika maskiner, ss.
tröskverk, utföra arbetet på ackord, en utväg,
som dock är mindre möjlig, då det gäller m.,
som alla behöva vid samma tid.
Vid val av maskiner och redskap bör avse-;
ende fästas vid deras arbetsförmåga i
förhållande till kraftförbrukningen, vid hållbarhet,
konstruktionens enkelhet, lättskötthet och
lättheten att ersätta förslitna eller skadade delar,
säker tillgång till reservdelar och dessas pris,,
vilket ofta har minst lika stor betydelse som
maskinens inköpspris. Detta sistnämnda bör
så mycket mindre vara det avgörande, som
lantbruksmaskinerna till följd av ovan anförda
skäl äro utsatta för stor påfrestning, varför
ock deras amortering måste beräknas mycket
hög, i regel ej under 10 % årligen men väl högre
(se Amortering). Med stigande pris på
mänsklig arbetskraft blir ej blott användning av
arbetsbesparande maskiner fördelaktigare utan
även deras ringa behov av mänsklig arbetskraft
för arbetets utförande av större betydelse.
Maskin mjölkning. Se Mjölkningsmaskin.
Maskin- och redskapsprovning. Från år
1886 hade provningar av lantbruksredskap
anställts i samband med de allmänna
lantbruks-mötena och prisbelöningen vid dessa inom de
redskapsklasser, som provats, grundats på
dessa provningar. Sedan förslag väckts om
anordnande av varje år återkommande
provningar, men riksdagen år 1896 vägrat anslag
för ändamålet, överlämnade ab. Separator till
Lantbruksstyrelsen ett anslag av 100,000 kr.
för anordnande av dylika provningar vid de
båda lantbruksinstituten under 10 år. Denna
verksamhet börjades enl. av
Lantbruksstyrelsen fastställt reglemente av den 30/4 1897 och
har sedan fortgått, från år 1907 med understöd
av statsmedel.
Maskin- och redskapsprovningsanstalterna å
Ultuna och Alnarp stå under en av
Lantbruksstyrelsen utsedd styrelse. Vardera anstalten
har en av Lantbruksstyrelsen utsedd
provningsnämnd och därjämte anstalten vid
Alnarp en nämnd för mejerimaskiner.
Provningarna ledas av en föreståndare och 2
överassistenter. Redogörelse för provningarna
lämnas i Meddelanden från Styrelsen för
Maskin-och redskapsprovningsanstalterna (i:a del.
1899), som från år 1922 är ämnad att utgå i
två upplagor, en utförlig och en kortfattad,
hastigt utkommande.
Maskmedel. Se Inälvsmaskar.
Maskros, Taraxacum officinaleMarss.,
bygdenamn: smörblomster, lejontand,
hajtand, svinört m. fl., en flerårig,
korg-blomstrig, i hela landet på oodlad eller
gräsbevuxen, solbelyst mark ytterst allmän ört.
Från en intill 30 cm. djup pålrot utväxer en
bladrosett och enkla blomskaft, bärande
korgar med flera hundra blommor, som giva
taggiga frukter med skaftad hårkrona (frukt: Se
Ogräs, bild 9). Medelst dessa flygapparater
föras frukterna kring av vinden, och då de
bibehålla grobarheten länge och gro lätt, sprides
in. vida kring. Hela växten innehåller riklig,
vit mjölksaft.
Blad och rot äro ett närande och för alla
husdjur begärligt foder, och då maskrosor
uppskjuta tidigt, kunna de lämna ett värdefullt
bidrag till vårbetet. Tillvaratagande av
rötterna vid plöjning till foder eller till
kaffeersättning kan möjligen löna sig. Då växten
lämnar ringa fodermängd vid slåtter men
undantränger bättre växter och sålunda starkt
försämrar äldre vallar samt ytterst lätt sprider
sig och svårligen kan utrotas, anses den som
ett besvärligt ogräs.
Detta motarbetas i smått genom
’uppryckning, stickning eller uppgrävning samt genom
att avslå blommorna och bortföra dem, innan
frukterna hinna mogna och sprida sig. I stort
lönar sig detta ej, särskilt som varje
kvarläm-nad rotbit kan utväxa till ny planta, utan vid
lantbruket hämmas den vanligen blott genom
vallars omplöjning, varvid rötterna lätt kunna
insamlas eller uppletas av svin. Bladen dödas
genom besprutning med 15—20 %
järnvitriollösning.
Roten användes som ersättningsmedel för
kaffe och beredes som cikoria (se Cikoria).
Den uppköpes till medicinberedning och bör
för detta ändamål skördas tidigt på våren,
innan bladen utskjutit; roten sköljes, gnides
ren från smuts och birötter och torkas i fria
luften väl skyddad för väta; 5 kg. färska rötter
lämna 1 kg. torra.
Bladen (och stundom även roten) brukas
till sallat (fransmännens pissenlit); de skördas
härtill, innan blomskaften utskjutit. Smaken
blir mildare, om de blekas genom betäckning
(t. ex. genom överstjälpta blomkrukor eller
annat skydd). Blommorna besökas flitigt av
bin.
Massaproduktion, Massatillväxt. Se
Tillväxt.
Massaved. Se Pappersved.
Masteträd. Se Storverksträd.
Masurbildning i lövträds ved uppstår
därigenom, att adventivknoppar (sovande knoppar)
utvecklas, kring vilka årsringarna få ett
sammanträngt och slingrande förlopp. M.-virke,
som förekommer i synnerhet hos björk och
lönn, gör veden i hög grad svår kluven och hård.
Till följd av hårdheten antager virket vacker
polityr och får genom vedtrådarnas slingring
och olika mörka färgning ett egendomligt
utseende, vilket allt gör det till eftersökt virke
för maskin- och möbelsnickeri samt
svarvning. Jfr Virke.
Matjord, jordens översta med lämningar
av växtligheten starkt uppblandade och därför
mörkt färgade lager, vari örternas rötter mest
utbreda sig. Emedan detta jordlager är lättare
tillgängligt för luften och är långt rikare än
älven på de lägre växter (bakterier, svampar),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
