Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mångfålla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
824
jämnt över jorden före sådden eller mellan de
växande plantorna, såsom med största
framgång göres i trädgårdsskötseln, eller ock
användes till översilning av ängsmark. Däremot
är gödsling med oblandad latrin i fast form
mindre lämplig på grund av svårigheten att
i jorden jämnt fördela denna starkt
koncentrerade gödsel, som lätt verkar brännande på de
växtrötter, vilka träffa osönderdelade klumpar.
Därför utblandas latrinen helst med dy eller
torv, som gör den lättare att hantera och
fördela samt kvarhåller bildad ammoniak.
Då latrinen fabriksmässigt beredes till en
pulverformig gödsel, pudrett, bör samma
hänsyn till kvävets bevarande iakttagas.
Pudrett har tillverkats genom gödselmassans
intorkning genom upphettning och malning,
s. k. pariserpudrett, men vid denna
beredning, som icke numera torde förekomma,
bortdunstar den redan förefintliga ammoniaken.
Samma fel vidlåder beredningen av kal
k-pudrett genom latrinens uppblandning
med osläckt kalk, varvid massan
självupphet-tas, så att det överflödiga vattnet bortdunstar.
Genom hettan och falkens desinficierande
verkan dödas förefintliga mikrober, varigenom
smittas spridning, fortsatt jäsning och
bildning av stinkande ämnen hindras, men
uppstår betydlig förlust av kväve, om ej
beredningen sker med fullt färsk latrin, i vilken
ammoniak ännu ej bildats, vilket är praktiskt
outförbart, då ammoniakj äsningen inträder
mycket hastigt. Av förhållandet mellan halten
av kväve och av kali och fosforsyra i
kalkpudrett i förhållande till samma förhållande
i färsk latrin framgår den kväveförlust, som
inträtt vid pudrettberedning. Under det att
kvävehalten i träck plägar vara omkring 1/3
högre än fosforsyre- och 3 gånger högre än
kalihalten, är den i nedanstående
medelanalys av kalkpudrett ungefär 40.% av.den förra
och lika med den senare, vilket tyder på att
2/3 av kvävet gått förlorat.
Bäst tillvaratages latrinen genom blandning
med torvmull, helst försatt med ett par proc.
svavelsyra som desinfektionsmedel. Så beredd
torvmullspudrett bildar ett mörkt,
mullformigt, så- gott som luktlöst pulver, som
visserligen, då det ligger i hög, först tager
hetta, varvid ammoniak bildas, vilket även
lukten då tillkännagiver, men om högen hålles
tillpackad, blir kväveförlusten rätt obetydlig,
särdeles om mullen varit blandad med
svavelsyra. Vid renhållningsverk tillsättes ej mer
mull, än som behöves för vätskans
upptagande, vanligen 1 viktsdel på 8—10 delar latrin
(1 bal på 5—7 hi. pudrett). Om så mycket
inblandas, att massan blir torr, får luften större
tillträde, varigenom jäsningen blir häftigare
och kväveförlusten större. Torvmullspudretts
sammansättning växlar efter
blandningsdelarnas mängdförhållande. Medeltalen av ett stort
antal svenska analyser voro följande:
Kalk-
Torv-pudrett mullpudrett
Vatten....... 12.0 80.0
Kväve....... 0.4 1.o
Fosforsyra..... I.o 0.3
Kali........ O.45 0.4
Kalk........ 58.0 —
1 hi. kalkpudrett väger omkring 80 kg. och
1 hi. fuktig torrmullpudrett omkring 75 kg.
Att kvävehalten i torvmullspudrett är högre
i förhållande till fosforsyran och kali än i den
färska latrinen, beror på den stora
inblandningen av kväverik torv, och då dennas kväve
ytterst långsamt kommer växterna till godo,
bör vid bestämning av pudrettens gödselvärde
hänsyn tagas blott till innehållet av lätt
tillgängligt kväve, vilket plägar utgöra omkring
hälften av hela kvävemängden.
Det lätt lösliga kvävet är i latrin och pudrett
ytterst lätt upptagbart av växterna och kan
i värde räknas föga underlägset
ammoniak-kväve. Verkan av torvmullspudretts kväve
har vid försök varit på första grödan intill 60
och på 3 grödor 72 % av salpeterkväves (se
Kvävegödsel) och fosforsyrans ungefär lika
med superfosfatfosforsyras.
Latrin och pudrett böra till följd av sin höga
halt av lätt tillgängligt kväve företrädesvis
användas på kväve- (mull-)fattig jord och för
fodergrödor och trädgårdsväxter, som behöva
mycket kväve. De böra användas blott i
mindre mängder, torvmullspudrett blott V 3
så mycket som kreatursgödsel, latrin ännu
mindre. I större mängder gör latrin till följd av
sin stora halt av salter och ringa mullbildande
förmåga lerjord kärv och svårarbetad och kan
på torr jord verka brännande. Gräs och
grönfoder få genom latrin och pudrett i större
mängder för stor frodighet, lägga sig och bliva
mindre smakliga för kreaturen.
Människourin är mycket rik på kväve men
fattigare på kali än nötkreatursurin. Den bör
därför tillvaratagas, vilket bäst sker i torvströ
eller -mull, varmed lådor i pissoarer fyllas. Den
urindränkta massan (»urat») är en ensidig
kvävegödsel.
Marg. Se Ben, Virke.
Märg b orre. Se Barkborrar.
Märgel betecknar i geologien berg- och
jordarter, bestående av en blandning av lera och
kalcium-(magnesium-) karbonat; i
jordbruksläran brukas ordet för att beteckna jordarter,
som innehålla större halt av kalciumkarbonat
(kolsyrad kalk), varvid någon bestämd gräns
mot andra jordarter på grund av kalkhalten
ej kan angivas, utan som m. eller
märgeljord i allmänhet betecknas en jord, som
innehåller så mycket kalcium- (och magnesium-)
karbonat, att synbar fräsning av frigjord
koldioxid (kolsyra) uppstår vid jordens
fukt-ning med syra, eller hos vilken kalkens
inverkan på jordens egenskaper tydligt framträder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
