Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Näring ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
849
med träcken och vid beräkning av
näringsbalansen medräknas i det osmälta, kommer
en relativt alltför stor halt av kvävefria ämnen
i fodret att skenbart nedsätta proteinets
smältbarhet. I samma mån en ringa tillgång på
protein medför minskning av avsöndringen av
matsmältningsvätska, kan också smältningen
av de kvävefria ämnena, särskilt kolhydraten,
komma att verkligen nedsättas och dessa
ämnen utan gagn bortgå med träcken. Detta kan
dock även bero på ogynnsam dietisk inverkan
av ett överskott av dessa ämnen.
Det har varit vanligt att uttrycka
näringsförhållandet genom förhållandet mellan
protein som enhet och summan av kvävefria
ämnen (kolhydrat + 2.4 ggr fetthalten) och
använda detta förhållande som norm för
utfodring av olika djurslag och för olika
produktion. Så t. ex. beräknades ett gynnsamt n. i
nötkreaturens underhållsfoder till 1 : 8—10
och för mjölkkor trängre, ju högre kornas
mjölkmängd var, upp till 1:5, för gödsvin
till 1 : 12 o. s. v.
Den klarare insikt, som man numera vunnit
över äggviteämnenas betydelse för
livsprocesserna och olika produktion, varav framgått,
att behovet av näring enklast uttryckes genom
den ttotala energimängden samt den minsta
mängd smältbar äggvita, som erfordras för
livets underhåll och för den ifrågakommande
produktionen (se Näring), har haft till följd,
att man upphört att använda n. som uttryck
för fodrets tillräcklighet och lämpliga
sammansättning. Däremot uttryckes stundom enskilda
fodermedels och hela utfodringens
sammansättning genom gr. smältbar äggvita per
foderenhet.
Näringsmedel. Varor, som innehålla
näringsämnen. Se Näring.
Näringsomsättning. Se Näring.
Näringsrymd, det område i jorden, ur
vilket växten upptager näring. Denna ökas genom
djupare bearbetning av jorden, vilken därför
är ägnad att öka jordens avkastning. Se
Bearbetning av jorden, Matjord.
Näringsvärde. 1. Fodermedels näringsvärde,
se Fodervärde. 2. N. med fråndragning av
förlusten i tarmkanalen räknat i kalorier
(fysiologiskt värmevärde) är för de viktigaste
mänskliga födoämnena enl. prof. J. E.
Johansson:
netto
kalorier
1 lit. mjölk, oskummad ........ 650
1 » > skummad......... 400
i > grädde..............2,J30
1 kg. smör..............7?72o
1 > margarin.............7,72o
i > fett och flott., ..........8,940
1 » ost (helfet) ...........3,980
1 ^> » (mager)...........2,760
1 st. ägg............... 70
netto
kalorieT
kg. ärter, (gula, gröna) . . . . . . . . 3,000
> bruna bönor........... 3,000
» potatis............. 780
> grönsaker och rotfrukter...... 330
> frukt, bär (färska)......... 400
> > » (torkade)........ 2,080
> mjöl, vete siktat......... 3,360
» » rågsikt........... 3,220
» » råg, sammalet........ 2,900
> > annat........... 3,300
» gryn (havre-, risgryn, andra) .... 3,300
» bröd, rågbröd, hårt........ 3,020
> > » mjukt....... 2,180
> > vetebröd och annat matbröd . 2,500
> > skorpor.......... 3,300
» » kaffebröd, bakelser..... 2,5°°
» kött, färskt nötkött, benfritt .... 1,900
» > .> » med ben . . . 1,570
> > > kalvkött ....... 1,550
> > » får- och lammkött . . . 1,930.
> >■ annat, (färskt)........ 1,55°
» > salt, rökt, torkat ....... 2,200
» fläsk, färskt (med ben)...... 4,70°
> > salt (med ben)....... 5,200
» ’ > » benfritt......... 8,000
> charkuterivaror, korv....... 2,500
> > uppskuret..... 3,000
> konserver............ 2,500
> fisk, färsk sill.......... 1,060
» > strömming (färsk)...... 900
> > annan fisk > ...... 600
> » sill (salt).......... 1,550
> » strömming (salt)....... 1,660
> » kabeljo........... 1,030
> > torkad fisk......... 2,650
> kaffe............. . —
> te............... —
> . chokolad (osockrad)....... 5?50o
> socker ............. 3,920
» siraP • • • • ’.......... 2,530
» kryddor............. —
lit. brännvin, 40 vol. %....... 2,224
» » 50 >#...... . 2,780
» öl, 5.4 vol. %.......... 575
> svagdricka 2.8 vol. %....... 281
» måltidsdricka 1 vol. %....... 125
Näsblödning förekommer stundom hos häst
och beror vanligen på häftig ansträngning,
t. ex. vid kapplöpningar, men kan även
förorsakas av sår genom inträngande fasta kroppar
(hö- eller halmstrån) eller svulster i näshålan.
N. skiljer sig från blödning från lungorna,
genom att blodet ej är skummande och att
blödningen ej är förenad med hosta. I lindrigare
fall kräves ingen behandling, men vid starkare
eller ihållande blödning användas kalla omslag
och insprutning av iskallt vatten eller 10 %
alun- eller järnkloridlösning och, om ej detta
hjälper, tamponering med i järnklorid- eller
suprareninhy drokloridlösning doppade vadd.
54—213320. Lantmannens uppslagsbok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
