Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Potatis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
901
framkomma nya sorter som frukt av
föräd-lares arbete, huvudsakligen genom korsning
och användning av därefter erhållet frö till
utsäde. Härvid erhållas oftast knölar, som
giva upphov till olika former, och genom
sär-odling av dessa erhållas olika sorter rena.
Vid förökning genom knölar förärvas
nämligen sortegenskaperna i regel fullt troget,
men stundom förekomma även härvid
förändringar, mutationer, som giva upphov till
nya sorter.
I avseende på sorternas lämplighet för
olika ändamål skiljer man ofta på
delikatess- och bordspotatis samt f
o-d e r- och fabriks p. De förras knölar
utmärka sig för fin smak, vacker form (jämn,
slät, med få och grunda ögon), men äro
vanligen mindre givande och ha låg stärkelsehalt.
Dylika sorter, som ofta äro svagt växande,
utan eller med sterila blommor, frambringas
övervägande i England och Frankrike.
Foder- och fabrikspotatis äro alltid kraftigt
växande, vanligen rikt blommande samt med talrika,
stora, stärkelserika knölar, men ofta med
grov smak.
De storvuxna, rikt givande sorterna kräva
i allmänhet längre, de mer småvuxna, finare
sorterna kortare växttid, men talrika
avvikelser från denna regel finnas.
F. n. odlas i Sverige något mer allmänt
följande sorter:
1. Matpotatis.
a. tidiga:
Juli, Paulsens, blommor violetta, knölar
njurformiga, vita, gulköttiga, fina; bördig.
Perle von Erfurt, Schmidts,
knölar njurformiga, gula; fin drivbänkssort.
Victor, Sharpes, knölar avlånga, gula,
fin drivbänks- och trädgårdssort.
Harbinge r, Suttons, vita blommor,
knölar rundplatta, vita; mycket bördig,
hållbar.
Kaiserkrone, blommor få, vita,
knölar platt-ovala, vita; mycket bördig men föga
motståndskraftig mot sjuka.
Early puritan, Hendersons, vitblom.,
knölar platt-ovala, vita, svagt rödlätta; lätt
sjuk.
Early röse, amerik,
brådpotatis, Bresees, vitblom., knölar ovala, röda;
lätt sjuk.
King Edward, knölar runda-avlånga,
gula, rödögda; mycket bördig.
Royal kidney, knölar avlånga, vita;
mycket bördig.
b. medelsena:
Magnum bonum, Suttons,
violett-blommig, knölar avlånga, ljusgula,
vitköttiga.
Up to date, Findlays, lik föreg., men ,,
kraftigare, bördigare och motståndskraftig
mot sjuka.
British Queen, knölar
runda—avlånga, vita; mycket bördig.
Jämtlands, Dalarnas m. fl.
norrländska, vitblom., vita, gulköttiga; mycket bördiga,
men mycket lätt sjuka (utom i Norrland).
2. Foder- och fabrikspotatis.
a. medelsena:
Up to date, se ovan.
Professor Maercker, Richters,
blom. Ijus-viol., knölar stora, runda, vita;
rikt givande, frisk.
Imperator, Richters, som föreg., men
mindre hållbar.
b. sena:
Silesia, Cimbals, liusgrön blast, vitblom.,
knölar runda, vita; mycket bördig,
stärkelserik och frisk.
Wohltmann, Cimbals, blast upprat,
mörk, violett blom., knölar runda, mörkröda,
vitkött.; bördig, mycket hög stärkelsehalt,
mycket hållbar.
Furst Bismarck, Cimbals, viol.-blom.,
knölar platt-ovala, röda, vitgulköttiga; mycket
bördig, mycket hög stärkelsehalt.
Blaue Riesen, svartpotatis m.
fl. sorter hava sedan gammalt på vissa orter
gott anseende såsom sorter passande på
fuktig jord och mycket hållbara, men odlas
numera föga.
S u m p-p., en från den vanliga p. skild
art, So tanum Commersoni Dunal, har även
förordats för fuktig jord och ss. motståndskraftig
mot köld, men har icke vunnit någon spridning.
Odling. P. går bäst till på lättare, väl
torrlagd jord; på styv lera erhålles oftast
mindre skörd, på torv och mull jord kan
skörden bliva stor, men i båda fallen blir p. i
händelse av riklig fuktighet mycket utsatt för röta
samt lös och grov i smaken. För rik skörd
fordras stor näringstillgång, i främsta rummet
kväve men även fosforsyra och kali. Hög
kalkhalt i jorden är däremot icke fördelaktig och
gynnar angrepp av skorv. Vanligen gödslas
med kreatursgödsel, och p. fördrager bättre
än flertalet andra ny gödsling på våren, t. o.
m. i fåran intill sättpotatisen. Helst
ned-plöjes dock kreatursgödseln på hösten.
Därjämte gives, där man önskar stor skörd,
kväve å våren i konstgödsel, 15—45 kg., vare
sig i salpeter, ammoniumsalt eller karbidkväve
(vilka senare p. tillgodogör ungefär lika bra
som salpeter) samt superfosfat eller
thomasfosfat och 37 % kalisalt intill 200 kg. pr. ha.
P. sättes i rader, vanligen i varannan
plog-eller årderfåra, men även användas vid odling
i stort p.-sättningsmaskiner (se d. o.).
Utsädesmängden växlar efter utsädets storlek, jordens
näringskraft och fordran på skördemängd
från 1,000 ända upp till 3,000 kg. pr. ha.
Där man vill spara på utsäde, skäres
sättpotatisen, vilket icke är att förorda annat än då
knölarna äro stora; i regel medför skärning
minskad skörd. Skärningen bör ske längs ef-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
