Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Potatis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
904
Med sättpotatis från kräftsmittade åkrar
sprides sjukdomen lätt över stora arealer.
Hittills har sjukdomen härjat svårast i
England och v. Tyskland, särdeles i
industridistrikten i koloniträdgårdar, där potatis odlas
år efter år på samma jord och där det gödslas
med sopor och latrin. Under senare tid har
den emellertid uppträtt även i det stora
jordbruket. I Holland har sjukdomen hittills kunnat
begränsas till landets nordligaste del, i Norge
förekommer den endast i trakten av
Kristiansand och Arendal, i Österrike och Danmark
har den ännu icke iakttagits. I Sverige
uppträdde den på ett par ställen i
Stockholmstrakten år 1912 men blev genom statligt ingripande
genast utrotad, i det att skörden å de angripna
gårdarna inköptes och förstördes samt de
angripna åkrarna indränktes med formalin.
Senare års erfarenheter tyda på att vissa sorter
(t. ex. de skotska King George och Great Scot,
de engelska Röde står och Ceres samt de tyska
Richters Jubel och Paulsens Juli) äro
oemottagliga mot sjukdomen, en uppgift som dock
bör mottagas med en viss försiktighet, då det
ofta visat sig, att en växtsorts motståndskraft
mot en sjukdom plötsligt försvagas, vilket ock
i Tyskland visat sig vara fallet beträffande
potatiskräfta. E. H—g.
Potatismjöl eller potatisstärkelse
har sedan gammalt beretts i hemmen
genom att riva potatis på rivjärn och därefter
genom upprepade uttvättningar med rent
vatten avlägsna potatisrevet eller
pulpan, d. v. s. de sönderslitna
cellväggarna, och cellernas övriga innehåll från stärkelsen,
vilken sjunker till botten samt, sedan den
sålunda rengjorts, torkas i fria luften eller vid
lindrig värme. Numera sker beredningen av
p. huvudsakligen vid fabriker, vilkas antal
år 1922 utgjorde omkring 140, varav omkring
60 i Blekinge och 50 i Kristianstads län, med en
årlig tillverkning av tillsammans inemot 150,000
säckar om 100 kg. Flertalet av dessa fabriker
äro jämförelsevis primitivt anordnade,
tillhöra andelsföreningar eller bolag av odlare
och hava en årlig tillverkning av några hundra
upp till 2,000 säckar mjöl, under det att ett
fåtal äro från jordbruket fristående industriella
företag med fullt modern utrustning och en
betydande avverkningsförmåga. Se Stärkelse.
Potatismögel. Se Potatissjuka.
Potatisodlarförening. De svårigheter, som
efter kristiden, till följd av starkt höjda
frakter, inskränkt brännvinsbränning och andra
förhållanden, uppstått för lönande avsättning
av potatis från orter med överskott av denna
vara, framkallade sammanslutningar av
potatisodlare för gemensam försäljning och i
övrigt främjande av gemensamma intressen.
En p. bildades år 1919 i Mälarprovinserna och
en år 1920 i Skåne.
Potatispest. Se Potatissjuka.
Potatisplog. Se Potatisupptagningsmaskin.
Potatisrev. Se Pulpa.
Potatissjuka, allmän benämning å
sjukdomar å potatis, brukad sedan den tid, då
man ej urskilde olika slag av sjukdom å p., och
fortfarande använd huvudsakligen för den
allmännaste, som framkallas av
potatis-b 1 a d m ö’g e 1, Phytophtora infestans de Bary.
Efter att redan förut ha gjort sig bemärkt i
potatisens hemland, blev sjukdomen bekant i
Europa år 1845, då den uppträdde förhärjande
i alla Europas potatisodlande länder, och
härjningen fortgick till 1850. Troligen hade
sjukdomen funnits i Frankrike redan före
epidemiens början på 1840-talet. Sjukdomen
angriper både örtståndet och knölarna. På stjälk
och blad bildas mörka strimmor eller fläckar,
och vid varm och fuktig väderlek kan blasten
på några få dagar bliva alldeles svart. Under
torrår förekommer sjukdomen blott i fuktiga
lägen. Omkring de mörka fläckarna finnes å
bladens undersfda en vit rand av mögel, varav
man kan övertyga sig om att sjukdomens orsak
är bladmögel. Mögeltrådarna avsnöra en
mängd sporer (konidier), som med vinden
spridas från planta till planta, så att smitta från
blott några få plantor vid lämplig väderlek
kan spridas över stora fält. Mögelsporer, som
falla till marken, kunna med regn sköljas ned
till de unga knölarna och angripa dem. Om ett
av potatisbladmögel angripet blad lägges på
en frisk, fuktig potatis, så inträder efter några
dagar en karakteristisk brunfärgning på denna,
där bladet legat. På skördad potatis visar sig
angreppet genom något insjunkna fläckar med
gråblå färgton. Köttet under fläckarna är
brunfärgad Man har även framkallat
sjukdomen å knölar genom att utströ smittämnet
å fuktig jord, vari på några cm, djup nedlagts
friska knölar.
Sjukdomen å knölarna kan övergå på friska
under vinterförvaringen, och angripna knölar
Potatisbladmögel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>